Nyckeln till frihet

Sedd av 118

Akademikern. Kom in, vem du än är. Nu börjar kontor designas för att passa alla.

Senast ändrad 11:09, 29 Okt 2018
Foto: Rasmus Meisler.

Gillar du att det finns en fjärrkontroll till tv:n? Eller handfat som har ett gemensamt grepp för kallt och varmt vatten? De är båda uppfinningar som från början tagits fram för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar. 

– Det är det här universell utformning handlar om. Utformning som är nödvändig för vissa är samtidigt bra för alla. Vi ska utforma arbetsplatser utifrån personer som inte tillhör normen, säger Dolores Kandelin Mogard, projektledare för UUA, Universellt utformade arbetsplatser, som drivs av Akademikerförbundet SSR. 

Huvudmålet är att nå ett perspetivskifte när det gäller synen på våra arbetsplatser. Det handlar inte bara om fysisk arbetsmiljö, utan även social arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt rekrytering och kompetensförsörjning som också tjänar på att utformas för att alla, oavsett funktionsvariation, ska få ta plats. 

Dolores Kandelin Mogard berättar att många arbetsplatser jobbar med mångfald. Men det sker ofta i stuprör där separata insatser görs utifrån till exempel kön, etnicitet, fysisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa eller sexualitet. En universellt utformad arbetsplats inkluderar alla från början.

Varför ska vi ägna oss åt universell utformning?

– Det finns många svar på det: Vi får ett hållbart arbetsliv. Vi får tillgång till allas kompetens när vi inte exkluderar någon. Vi ska inte diskriminera. Om vi gör rätt från början slipper vi dyra anpassningar senare. Det finns också en tydlig koppling mellan mångfald och lönsamhet. 

Satsningen ligger i tiden. Begreppet universell utformning finns med som huvudstrategi i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I slutet av 2017 antog Sveriges riksdag en inriktningsproposition för funktionshinderspolitiken, som utgår från FN-konventionen. 

Malin Ekman Aldén är generaldirektör för Myndigheten för delaktighet, MFD, som har i uppdrag att stötta regeringen i att genomföra politiken. 

– En fråga som är central för hur delaktiga människor kan vara i samhället är om de kan ta sig in på arbetsmarknaden, säger hon.

Människor är olika. Någon sitter i rullstol, någon har adhd, någon är bipolär, någon har en hörselnedsättning, någon är utbränd. Det här måste arbetsgivare ta höjd för, universell utformning handlar om synen på arbetstagare. Den som på allvar vill använda det för att arbeta mot diskriminering och för mångfald behöver göra ett förarbete och ta med perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet, menar Malin Ekman Aldén.  

Hennes tips är att först göra en analys: Hur flexibla är vi när det gäller olikheter? Vad händer om en anställds funktionsförmåga ändras? Vad hos oss brister? Vad kan vi göra åt det? Vad finns det för budget? Vem fattar besluten? Ta arbetet steg för steg och plocka in personer som är kunniga inom mångfald och tillgänglighet.

– Det är en förändringsprocess, ni behöver inte göra superrevolution i alla lägen, säger Malin Ekman Aldén.

Själva begreppet universell utformning har funnits i drygt 30 år och dök först upp inom produktdesign i USA. Det berättar Per-Olof Hedvall, docent och ämnesföreträdare för Certec, som bedriver forskning och utbildning inom rehabiliteringsteknik och design vid Lunds tekniska högskola. Några år in på 2000-talet började universell utformning synas på allvar i Sverige. 

– Jag tror att det är viktigt att bryta ner begreppet. Inkluderingsfrågor rinner lätt mellan fingrarna om vi inte har konkreta sätt att jobba med dem, säger Per-Olof Hedvall.

Han använder ofta de sju principer för universell utformning som The center for universal design vid North Carolina state university tagit fram, bland annat att designen ska tåla en stor variation av personliga preferenser och förmågor, och att användningen ska vara lätt att förstå oberoende av användarens erfarenhet, kunskap, språkförmåga eller koncentrationsnivå.

En av principerna handlar om att det som utformas ska vara likvärdigt för alla. Men, påpekar Per-Olof Hedvall, det innebär inte exakt samma lösning för alla. En vanlig missuppfattning är att universell utformning handlar om att en storlek passar alla. 

– Men att bara ha en skostorlek blir orimligt. Det handlar om hur vi kan göra samhället mer flexibelt så att det blir bättre på att klara av mångfald. Men det behöver få ta tid, det är en kulturomdaning som sker. 

På Akademikerförbundet SSR började arbetet med universellt utformade arbetsplatser egentligen redan 2012 då en medlem skickade in en motion till kongressen. Hon ville att förbundet skulle jobba för att få in personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden.

Akademikerförbundet SSR tog motionen till sig men visste inte riktigt vad nästa steg skulle vara. Sökandet ledde till ett samarbete med Funktionsrätt Sverige, som samlar ett stort antal funktionsrättsförbund, och senare med flera andra organisationer och företag: fastighetsvärden Vasakronan, bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad, branschorganisationen Sveriges Företagshälsor och Swedavia som driver flygplatser. För två år sedan tog de fram en programförklaring med visionen om ett hållbart arbetsliv där olikheter värdesätts. 

I år har projektet fått luft under vingarna. Under våren och sommaren 2018 har projektgruppen samlat kunskap, träffat forskare och besökt arbetsplatser som är designade för alla. Utifrån det har de tagit fram metoder för att skapa universella arbetsplatser. Nu ska materialet gå från teori till praktik genom utbildningar, den första startar i Varberg i november.

Dolores Kandelin Mogard har stora planer för framtiden. Europeiska socialfonden har utlyst 30 miljoner kronor för universell utformning av arbetsplatser och UUA-projektet planerar att söka pengar. 

– Vi ser framför oss att det ska bli ett folkbildningsprojekt och att alla arbetsgivare i Sverige ska påbörja en förändringsprocess mot universell utformning av arbetsplatser.  

Text: Jennie Aquilonius. 

Läs mer:

Artikeln är en del av magasinet Akademikern 5, 2018. Läs hela tidningen här! 

Kika in i ett av världens mest tillgängliga kontor

up 38