Nyanlända samhällsvetare och socionomer får snabbspår

Sedan tidigare finns snabbspår som ska ta bland annat nyanlända tjänstemän inom byggsektorn, lärare och dem med legitimationsyrken inom vården snabbare ut i arbete som är relevant för individens utbildning och erfarenhet.

Nu lanserar regeringen även snabbspår för samhällsvetare och socionomer. Redan till hösten kan nyanlända akademiker söka ettåriga kurser som ska göra dem anställningsbara. Snabbspåren består av en termin teori och en termin yrkespraktik.

Arbetsförmedlingen håller just nu på med upphandlingen om vilka lärosäten som ska stå värd för snabbspårens utbildningar. Klart är att kurserna kommer att hållas i Stockholm, Malmö, Göteborg samt en ännu ej bestämd ort i norra Sverige. Totalt rör det sig om 500 utbildningsplatser per år för samhällsvetare och 100 per år för socionomer.

Många samhällsvetare har gångbara utbildningar som behöver ”försvenskas” med hjälp av kompletterande kurser i svensk förvaltning, det svenska språket och offentlig rätt. För utbildade socionomer kommer snabbspåret bland annat att innehålla kompletterande utbildning i svensk socialrätt.

Arbetsförmedlingen ska, tillsammans arbetsgivarorganisationer och fackförbund, arbeta för att hitta praktikplatser och handledare till deltagarna i snabbspåren.

Av de drygt 21 000 nyanlända med eftergymnasial utbildning på minst två år som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag är en fjärdedel samhällsvetare, vilket gör det till den största gruppen bland nyanlända akademiker. De nyanlända samhällsvetarna är till exempel mer än dubbelt så många som de nyanlända lärarna och sju gånger fler än läkarna.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, menar att de två snabbspår som nu lanseras är de viktigaste hittills.

– Jag förringar inte vikten av att få läkarna och lärarna i tjänst, jag kan bara konstatera att vi numerärt sitter med flest, säger hon.

Enligt en sammanställning från Akademikerförbundet SSR som bygger på siffror från bland annat SCB och Arbetsförmedlingen är det bara var femte, 21 procent, av de utrikes födda samhällsvetarna som helt arbetar med sådant som de är utbildade för. Motsvarande siffra för hälso- och sjukvårdspersonal är 70 procent.

En av Akademikerförbundet SSRs viktigaste frågor är att alla ska jobba med det de är utbildade till. Både för akademikernas egen skull, men också för att förbättra chanserna på den svenska arbetsmarknaden för de nyanlända som bara har grundskole- eller gymnasieutbildning.

– Många av dem med utländsk utbildning skulle kunna få jobb i bristyrken där de verkligen behövs. I stället har de svårt att få kvalificerade jobb i Sverige och tar därför enklare jobb. Då knuffar de samtidigt ut dem som har lägre utbildningsnivå från arbetsmarknaden. Därför är det centralt att vi får rätt person på rätt plats, säger Ursula Berge.

I dag hålls en presskonferens i Kungsholmens stadsdelsförvaltnings lokaler där regeringen presenterar de nya snabbspåren. Arvid Vikman som är ordförande i Kungsholmens stadsdelsnämnd välkomnar satsningen.

– Det är viktigt. Vi har många människor som har kommit till Sverige med bra utbildning med sig, men som sitter fast i systemen och inte kommer ut i arbete. Vi behöver mer personal. Snabbspåren blir ett utmärkt sätt att både hjälpa akademikerna att komma ut på arbetsmarknaden och för oss att få mer kompetent personal.

Arvid Vikman hoppas att Kungsholmens stadsdelsnämnd kommer att vara en av de organisationer som tar emot de praktikanter som deltar i snabbspåren.

– Jag vet i dagsläget inte exakt hur programmen kommer att vara utformade men det vore önskvärt att vi kan ta emot praktikanter. Det bör alla kommuner och landsting, ja hela samhället, vara med och göra. 

Text: Adam Westin, Karin Persson