Nollvision mot dödsfall på jobbet – även stressrelaterad

Sedd av 149

Arbetsmiljö. Ohälsosam jobbstress ska ingå i nollvisionen mot död på jobbet, enligt regeringens nya strategi för arbetsmiljön. Akademikern listar fem av förändringarna.

Senast ändrad 16:07, 12 Feb 2021
Foto: Annika Clemens.
Arbetsmiljön i Sverige ska förbättras på en rad punkter, enligt regeringens nya strategi som presenterades av arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i veckan. Arkivbild.

Den som arbetar i Sverige ska kunna och vilja arbeta ett helt arbetsliv, lyder budskapet från arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Men hur?

I veckan fattade regeringen beslut om en ny arbetsmiljöstrategi för Sverige, som ska fokusera på följande områden: ett hållbart arbetsliv, ett hälsosamt arbetsliv, ett tryggt arbetsliv och en arbetsmarknad utan brott och fusk.

Här är några av förändringarna.

1. Ohälsosam stress inkluderas i nollvision om dödsfall på jobbet

Sedan tidigare finns en nollvision mot arbetsplatsolyckor som leder till död. Men än har det inte blivit noll. Under det pandemipräglade året 2020 skedde totalt 23 dödsolyckor i arbetet bland förvärvsarbetande, enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Det var en minskning jämfört med året dessförinnan, då 36 dödsfall rapporterades. År 2018 var antalet dödsfall 50 stycken.

Nu ska arbetsrelaterad dödlighet på grund av ohälsosam stress, men även längre sjukdom, cancer och suicid, räknas in i regeringens nollvision.

Att stressrelaterad psykisk ohälsa inkluderas välkomnas av Hjärnfonden, men i en debattartikel i Aftonbladet kritiserar organisationen samtidigt strategin för att sakna konkreta reformer.

Över 700 personer dör på grund av arbetsrelaterad stress varje år, visar Arbetsmiljöverkets rapport från 2019. Dödsfallen sker exempelvis i de fall då stressen orsakar stroke eller hjärtsjukdom.

2. Tydligare ansvar för hemmajobbarna

Under coronapandemin har hemarbete varit den nya vardagen för många. Men vem bär egentligen ansvaret för din arbetsmiljö när jobbet sker vid köksbordet, i soffan eller från sovrummet?

Regelverket för arbetsmiljön i Sverige ska nu ses över för att tydliggöra detta i de fall där det finns gråzoner.

3. Arbetsmiljön i kvinnodominerade branscher granskas

Den svenska arbetsmiljölagen, som infördes i 1978 och har uppdaterats, behöver än en gång ses över för att komma åt risker i arbetsmiljön inom kvinnodominerade sektorer, hävdar regeringen.

Bland annat vill man undersöka om det behövs sanktionsavgifter på fler områden än i dag.

Enligt Arbetsmiljöverkets granskning från 2017 var det förebyggande arbetsmiljöarbetet sämre i kvinnodominerade verksamheter. Kvinnor utsätts därmed för större risker än män.

4. Fler kontroller mot kriminalitet i arbetslivet

Arbetslivskriminalitet ringas in som ett växande samhällsproblem i en ny, myndighetsgemensam lägesrapport. Bland annat utnyttjas utländsk, illegal arbetskraft i Sverige och bidragsbrott sker i personalintensiva branscher.

Fortsatta kontroller mot branscher med hög risk för arbetskriminalitet krävs, enligt myndigheterna, och regeringen vill att det arbetet intensifieras. Till exempel genom fler kontroller.

5. Arbetsmiljö på skolschemat

”Det är otillräckligt att endast några få experter har goda arbetsmiljökunskaper när arbetsmiljöarbetet ska integreras i arbetsplatsernas dagliga verksamhet”, går att läsa i strategin. Med det sagt vill regeringen stärka kunskap om arbetsmiljö redan i skolan. Hur det ska gå till i praktiken framgår dock inte.  

Regeringen arbetsmiljöstrategi sträcker sig från 2021 till år 2025. Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap har fått i uppdrag att dels ta fram åtgärdsplaner, dels förverkliga strategin.

Uppdraget ska utvärderas löpande, och slutredovisas 1 mars 2026.

Läs mer >> Lek med döden – jobbstressen kan leda till fler dödsfall

Läs mer >> Med livet som insats

Läs mer >> De motar stressen i grind

up 27