Nedskärningar riskfaktor för ökat hot och våld på arbetet

Sedd av 121

Arbetsmiljö. I sin forskning om hot och våld på arbetsplatser konstaterar Sofia Wikman att det finns ett samband med neddragningar av personal. "Man vet att det är en riskfaktor"

Senast ändrad 12:50, 23 Nov 2020
Foto: Olivia Age.
Sofia Wikman är docent i kriminologi på Högskolan i Gävle.

Hot och våld på jobbet ökar, åtminstone på vissa typer av arbetsplatser. Många gånger när frågan diskuteras lyfts vikten av att polisanmäla och som orsak nämns inte sällan ett allmänt hårdare samhälle.

Men enligt Sofia Wikman, docent i kriminologi på Högskolan i Gävle, finns det fler förklaringar. Medan vi ofta letar efter orsaker utanför arbetsplatsen finns förklaringen många gånger inne i själva organisationen. Och det går inte att komma tillrätta med problemen om man inte tar itu även med detta.

– Det kan handla om att det finns en kultur på arbetsplatsen som bidrar till att våldet uppkommer. Vissa verksamheter präglas av ett individuellt ansvar som är för stort i förhållande till uppgiften.

Ett exempel som hon lyfter är när unga socialsekreterare får fatta svåra beslut om omhändertagande av barn. Ibland faller ansvaret på den enskilda tjänstemannen och organisationens ansvar glöms bort.

Det är våld som går att förebygga, berättar Sofia Wikman. Men det räcker inte med en kurs om hur man ska bemöta en demenssjuk eller psykiskt sjuk klient på socialkontoret. I stället bör man fokusera på teamets betydelse.

Varje medarbetare som arbetar i utsatta situationer behöver ha ett team runt sig. Men i tider av besparingar och nedskärningar är det något som lättare kan brista. Och det finns ett tydligt samband mellan nedskärningar på arbetsplatser och ökat våld, enligt Sofia Wikman.

– Man vet att det är en riskfaktor. Ju mindre tid man har för att förbereda sig för att exempelvis lämna ett jobbigt besked, desto större risker finns, säger hon.

I de yrkesgrupper där man skar ner på 1990-talet såg man en stor ökning av hot och våld. Framför allt när det gäller vård, skola och omsorg, berättar hon vidare. Däremot syntes inte samma ökning inom exempelvis polis och rättsväsende.

– Det betyder inte att det inte finns där också, men det visar att våld inte ökar överallt i arbetslivet och att det är viktigt att följa upp hela historien om vad det är som har hänt.

Det behövs nya verktyg för att analysera vad våldet beror på. Sofia Wikman ger inte mycket för de kurser som lär ut bemötande eftersom ansvaret då läggs på individen.

– Det är inte dumt att förbereda sig, men det som fungerar är att ha ett förhållningssätt som präglas av trygghet, tillit och kompetens inom arbetsgruppen. Det är dessutom lätt att tjäna pengar på våld och kursutbudet växer med innehåll av olika mer eller mindre seriösa övningar.

Den som blir utsatt för våld eller hot bör bli rädd, det hör till, menar Sofia Wikman. Då är det teamet på arbetsplatsen som måste fungera, inte individen själv som genom att ha gått en kurs ska ha lärt sig att avstyra situationen på egen hand.

Nu har Sofia Wikman fått pengar från forskningsrådet Forte för att sammanfatta och vidareutveckla sin forskning. Hon ska försöka ta fram ett system för att analysera vilka händelser som faktiskt leder till hot och våld och hur de är kopplade till organisationen på arbetsplatsen.

– Det är jätteroligt och tacksamt.

up 49