Mentorer ger stöd mot diskriminering

Sedd av 50

Likabehandling. Fatima Jobe upplever att hon som afrosvensk måste prestera 200 procent. I ett mentorsprogram har hon fått stöd av Cassandra Marshall.

Senast ändrad 14:03, 20 Feb 2020
Foto: Anna Simonsson.
Fatima Jobe och Cassandra Marshall träffades genom ett mentorsprogram för unga afrosvenskar.

– Jag har känt att jag som färgad behövt ge 200 procent, göra mer än alla andra på jobbet. Det kunde jag och Cassandra prata om, säger Fatima Jobe.

Hon läser sista året på kandidatprogrammet data- och systemvetenskap och arbetar extra inom revenue management, intäktsoptimering i hotellbranschen. Cassandra Marshall arbetar med innovationsledning på den statliga myndigheten Vinnova. De träffades för första gången inom ramarna för Vidga normens mentorsprogram Framtidens ledare, en satsning där mentorer från ledande befattningar inom offentlig sektor och näringsliv mötte högutbildade adepter med afrosvensk bakgrund, i syfte att motverka diskrimineringen av icke-vita och öppna dörrarna till ett mer inkluderande arbetsliv.

Programmet, som drevs i Länsstyrelsen i Stockholms regi, pågick under ett år och avslutades hösten 2018. Fatima Jobe och Cassandra Marshall fann varandra direkt.

– Det klickade på en gång. Hon förstod verkligen mig och vi hade ett
bra samtal, säger Fatima Jobe.

Hon berättar att hon främst ville delta i programmet för att bredda sitt nätverk. Att få Cassandra Marshall som mentor passade Fatima Jobe bra, eftersom de båda i sina yrken behöver vara idérika och innovativa. Cassandra Marshall ställde å sin sida upp som mentor för att hon gärna ville befinna sig i en kontext där man lyfter upp diskriminering på grund av hudfärg i arbetslivet på agendan.

– Den här frågan är ganska anonym fortfarande, och ibland har jag inte själv klart för mig hur jag ska prata om att hudfärg faktiskt påverkar. Det borde vara lika självklart att jobba med jämlikhet när det gäller hudfärg som med jämlikhet mellan kvinnor och män, men det gör vi inte i dag. Att få vara med i ett sammanhang där man försöker motverka den här typen av diskriminering kändes viktigt, säger hon.

Fatima Jobe och Cassandra Marshall träffades ungefär en gång i månaden under ett års tid. Mest handlade samtalen om de egna yrkena, de gav varandra tips och råd kring olika arbetssituationer de befann sig i. Fatima Jobe, som hade tagit en paus i sina studier för att arbeta på heltid, funderade också mycket kring om hon skulle gå tillbaka till skolbänken. Det uppmuntrade Cassandra Marshall henne att göra.

– Hon gav mig bra insikter och peppade mig att våga tro på mig själv, det behövde jag särskilt mycket då eftersom jag hade kommit tillbaka från min föräldra­ledighet och kände mig lite ringrostig, säger Fatima Jobe.

Programmet var egentligen uppbyggt som vilket annat mentorsprogram som helst, berättar Cassandra Marshall.

– Man skulle kunna tro att fokus för våra diskussioner var skeenden som kan kopplas till hudfärg, men så var det inte riktigt. Däremot kom vi in på sådana frågor också.

Hon säger att den diskriminering hon erfarit i arbetslivet ofta har varit subtil och inte alltid avsiktlig. Hennes hudfärg är både synlig och osynlig, upplever hon.

– Ibland tror jag att folk blir överraskade, att de plötsligt upptäcker min färg. Man pratar om något och kommer på att oj, det här kanske var okänsligt med tanke på att Cassandra som är mörk sitter här. Helt plötsligt blir jag en särling i gruppen. Det händer också att jag kommer i situationer där man pratar om hudfärg eller om någon som är mörk, och sedan säger: vi menar inte dig.

Ibland upplever hon i stället att man väljer att se hennes färg, till exempel i sammanhang då hon blir den i rummet som representerar mångfald.

– Jag tror att Fatima kunde känna igen sig i det, både i och utanför arbetslivet.

Fatima Jobe instämmer. Även hon har ofta upplevt att hon som svart får representera alla andra svarta. I hotellbranschen, där hon jobbat i flera år, är de flesta som har höga positioner vita, säger hon. Oftast är hon en av få svarta i rummet.

– Jag tror att de som sitter i toppen skulle behöva ett hudfärgat nätverk, för att kunna bredda mångfald även i toppositioner.

Hon har också upplevt rasism i vardagssituationer på jobbet. Som den gången då hon stod tillsammans med en kollega som också är svart i en hotellreception och en man kom in och utbrast ”här var det negrer!”.

– Han kom faktiskt på sig själv, kom tillbaka och bad om ursäkt. När jag stöter på något sådant försöker jag att vara diplomatisk. Jag kan vara ärlig och säga ifrån när jag tar illa upp, men jag behöver inte hugga direkt.

Fatima Jobe uppskattar att man inom Vidga normens mentorsprogram ansträngde sig för att blanda mentorer och adepter från olika branscher och kretsar. Annars hade hon förmodligen aldrig fått kontakt med Cassandra Marshall. Hon känner att hon har fått en ny, värdefull person i sitt nätverk, även om mentorsprogrammet nu är avslutat.

– Hon ger mig tips och råd och har till exempel gått igenom mitt cv. Om det är något jag undrar över, som jag kanske inte har erfarenhet av, kan jag alltid höra av mig, säger hon.

– För mig är den stora behållningen våra samtal. Det har varit lärorikt att dela erfarenheter kring hur vi utför våra jobb. Som en extra bonus har jag fått lära känna Fatima, säger Cassandra Marshall.

up 35