12 december, 2019

Medlemmarna som engagerar sig för klimatet

På Folkhälsomyndigheten lyckades fackklubben förhandla fram bonus till medarbetare som väljer tåget i stället för flyg. På Scania stoppades arbetet för 52 000 arbetare för att prata klimat. Runt om i landet agerar medlemmar och lokalföreningar för att rädda jordklotet.

klimat05

Jim Werngren, Olrika Owen och Ellen Wolff på Folkhälsomyndigheten har möte på videolänk. En sitter i Östersund och övriga två i Solna. Fackklubben har lyckats driva igenom bonus för tjänsteresor som görs med tåg. Foto: Anna Simonsson

”Vad ska vi göra?” ropar ljusa barnröster.

"Rädda klimatet!" svarar en mörkare vuxenkör.

Medborgarplatsen i Stockholm myllrar av människor i alla åldrar. Det är fredagen den 27 september och organisationen Fridays for future med Greta Thunberg i spetsen har kallat till storstrejk för klimatet.

Vid tunnelbaneuppgången försöker socionomen Helena Isberg Malmgård göra sig synlig. Hon väntar på sin man, några vänner och även nya bekanta från Facebookgruppen Socialworkers for future, som samlar nästan 170 medlemmar. Tanken med gruppen är att gå på manifestationer, peppa varandra och diskutera hur de kan driva klimatfrågan.

Helena Isberg Malmgård är egenföretagare och handleder bland annat socialsekreterare. För ett tag sedan stod hon på en annan klimatdemonstration, kände sig ensam. Hon började prata med några psykologer från Psychologists for future.

– Jag letade efter en liknande grupp för socionomer, men hittade ingen och tänkte att då måste jag väl skapa en sådan för att vi ska kunna organisera oss.

Inför den här dagen uppmanade Greta Thunberg fackförbunden att utlysa strejk för klimatet. Helena Isberg Malmgård hörde av sig till Akademikerförbundet SSR och Saco för att höra om de skulle göra något. Akademikerförbundet SSR svarade att det inte skulle bli någon politisk strejk, men att de gärna bistod med material och tips till de medlemmar som kunde och ville demonstrera. Från Saco blev svaret att frågan var viktig och att några representanter skulle delta i manifestationen som privatpersoner. Saco, LO och TCO menar alla att strejkvapnet är knutet till konflikter på arbetsmarknaden.

– Jag tänker att de flesta är ganska yrvakna och strejkfrågan är inte så enkel för en stor organisation. Samtidigt kan jag känna att fasiken, kunde de inte formulera sig vassare och vara med och manifestera, säger Helena Isberg Malmgård.

Hennes man Jakob Isberg, som arbetar som sjukhuskurator, dyker upp med ett stort handmålat plakat med texten ”Vår jord = vårt ansvar”.

– Ju taskigare förutsättningarna är för miljö och människa, desto mer syns det i det sociala arbetet. Jag har inte mött så mycket klimatångest i mitt yrke än, men jag möter människor som mår dåligt och det blir inte bättre om världen dessutom håller på att kollapsa, säger han.
 

"Jag vill kunna vara en ansvarstagande medarbetare"


Demonstrationen rör sig uppför Götgatsbacken. En av dem som hittade Socialworkers for future på Facebook är Ingela Segelborn, socialsekreterare i Ekerö kommun. Hon tycker att facken ska ställa krav på stora arbetsgivare, som stat, regioner och kommuner, att inte placera tjänstepensionen i fossilindustrin. Det gäller också den allmänna pensionen och AP-fonderna.

– Det ligger mycket makt i var vi placerar våra pengar, säger hon.

Tåget passerar riksdagshuset och Mynttorget, där Greta Thunberg en gång började sin protest, sittandes mot husväggen, ensam med skylten ”Skolstrejk för klimatet”. Arrangörerna uppskattar att 60 000 personer deltar i demonstrationen i Stockholm.

Helena Isberg Malmgård berättar att hon som egenföretagare har skrivit en miljöpolicy om att åka så mycket kommunalt som möjligt.

– Jag har avslutat ett uppdrag som låg långt bort för att jag inte vill åka så mycket bil. Jag har också drivit frågan om hur vi kan bli mer klimatsmarta i den lokal som jag hyr in mig i. Tillsammans har vi bland annat installerat en diskmaskin och fixat sopsortering.

 

Tidigare på förmiddagen, före klimatstrejken, ordnade medarbetargruppen Klimatinitiativet på Folkhälsomyndigheten en klimatfika. Totalt samlades hundra anställda på kontoren i Solna och Östersund för att fika och titta på en intervju med Greta Thunberg.

– Vi grundade Klimatinitiativet i mars för att skapa en plattform för medarbetare som tycker att klimatfrågan är viktig, säger Jim Werngren, utredare på Folkhälsomyndigheten, medgrundare av Klimatinitiativet och ordförande för den lokala Saco S-föreningen.
 

"Ju taskigare förutsättningarna är

för miljö och människa,

desto mer syns det i det sociala arbetet"



Här har den lokala föreningen använt sitt fackliga inflytande för klimatet. Personalen på myndigheten får numera betalt för att ta tåget, berättar Jim Werngren. Drygt en månad efter strejken, i slutet av oktober, sitter han i ett konferensrum i Solna tillsammans med kollegan Ellen Wolff. Med på videolänk finns Ulrika Owen, utredare på Folkhälsomyndighetens kontor i Östersund och ledamot i fackklubbens styrelse.

Allt började 2016 då avtalet för tjänsteresor skulle omförhandlas. 55 mil skiljer de 416 anställda i Solna från deras 120 kollegor i Östersund, och det blir en hel del resande. 95 procent av tjänsteresorna gjordes vid den här tiden med flyg. Jim Werngren och Ulrika Owen, som då var ordförande i Saco S-föreningen, begärde ut statistik över alla tjänsteresor.

De upptäckte att tåget kostade hälften så mycket som flyget. En tågbiljett låg i snitt på 650 kronor medan en flygbiljett kostade 1 200 kronor. Då räknade de inte in anslutningsresor som flygbuss eller taxi.

Sedan tidigare hade Folkhälsomyndigheten en policy om att välja tåg före flyg på resor under 50 mil. Facket föreslog nu att mellanskillnaden mellan en tåg- och flygresa skulle användas som en bonus för dem som valde tåget på tjänsteresor över 50 mil. Arbetsgivaren tyckte att förslaget var bra. Efter förhandlingar landade bonusen på 550 kronor enkelväg och 1 100 kronor tur- och retur.

Ellen Wolff arbetar som hälsoekonom på Folkhälsomyndigheten, vilket innebär att hon analyserar och beräknar hälsoeffekter och kostnader av insatser inom hälso- och sjukvården. Hon fick reda på det nya avtalet genom en nyhet på intranätet.

– Jag tyckte att det var toppen! Jag åker ofta tåg långa sträckor för att delta i möten med hälsoekonomiska nätverk i bland annat Göteborg och Lund, säger hon.

Tågpremien trädde i kraft den 1 oktober 2017. Mellan 2017 och 2018 ökade tågresornas andel av resorna mellan de två kontoren från 6 till 20 procent. Samtidigt ökade antalet tågresor till andra orter med 44 procent.

– Det är en fin utveckling på kort tid, säger Ulrika Owen.

Intresset från andra myndigheter är stort och Jim Werngren får ofta nyfikna mejl och samtal med frågor.

Ingen av de tre kollegorna upplever problem med förseningar. Jim Werngren berättar att statistiken snarare talar till tågets fördel. Sett över ett år är tåget mer punktligt än inrikesflyget.

Tåget leder också till fler arbetstimmar under en tjänsteresa, fortsätter han. Det tar tid att ta sig till och från flygplatsen, checka in, gå igenom säkerhetskontrollen och gå på planet.

– På tåget kan du ofta sätta dig och börja arbeta ostört direkt.

 

"Om vi inte klarar av den här omställningen

kommer vi inte att ha jobb i framtiden"

 


Flera anställda väljer också tåget på resor utomlands. Jim Werngren har bland annat åkt till Tyskland, Ryssland och Österrike. Ellen Wolff och en kollega ska snart på en konferens till Köpenhamn. Klimatarbete är en fråga om arbetsmiljö, tycker hon.

– Jag vill kunna vara en ansvarstagande medarbetare och då är det skönt att få stöttning från ledningen, säger hon.

I privat sektor har flera företag agerat för klimatet, vilket också involverat Akademikerföreningar. Ett av dem är Scania. Under klimatdemonstrationerna den 20 september stoppade företaget sin produktion och 52 000 anställda i hela världen slutade arbeta för en timmes utbildning om klimatet. På Scania i Södertälje samlades personalen i smågrupper.

– Jag känner en enorm stolthet att jobba på en arbetsplats där man lägger tid, kraft och pengar på att jobba med de här frågorna. För det här kostar jättemycket, säger Nina Zaar, HR-manager på avdelningen Research and development.

Utbildningen inleddes med ett tal av vd Henrik Henriksson, inspelat i förväg då han själv var i New York för att delta i FN-toppmötet om just klimat. Han betonade vikten av att jobba med hållbarhet för konkurrensen. Ingen kommer att vilja investera i ett bolag som inte är hållbart, och kanske ännu värre, sade han, ingen kommer att vilja jobba på ett bolag som inte är hållbart.

Speciellt framtagna broschyrer med information om klimatet och Scanias påverkan delades sedan ut till alla. Därefter följde en diskussion och ett frågequiz. Nina Zaar tror att utbildningen kan göra många uppmärksamma på klimatfrågan.

– Det skapar medvetenhet hos alla att detta är viktigt. De som inte har varit medvetna tidigare blir uppmärksammade på detta, säger hon.

Akademikerföreningen på företaget är aktiv i dialogen. Tidigare har Scania tittat på hållbarhet i produktionen, men på senare tid har företaget börjat fokusera på det interna arbetet.

– Nu tittar vi på hur anställda färdas till och från jobbet och vad vi äter för mat i vår restaurang, säger Lisa Lorentzon, ordförande för Akademikerföreningen på Scania.

Föreningen driver också frågan om resor i jobbet. Om en medarbetare inte vill flyga, är det då okej att ta tåget även om det tar längre tid?

– Vi vill ha tydliga svar så att medarbetare och potentiella medarbetare vet vad som gäller, säger Lisa Lorentzon.

Krav har också förts fram av medarbetarna. Per Warg, gruppchef på Scania servicemarknad, är en av dem som tycker att klimatfrågan är viktig.

– Vi som medarbetare är intresserade av att företaget ska hantera klimatfrågan på ett bra sätt. Om vi inte klarar av den här omställningen kommer vi inte att ha jobb i framtiden. Facket kan vara med och driva frågan och föra fram att det här är något som medlemmarna kräver att företagsledningen hanterar, säger han.

I Stockholm har demonstrationståget nått fram till slutdestinationen. I Kungsträdgården hörs rytmiska trumslag och parken är full av demonstranter. Helena Isberg Malmgård som startade Social workers for future blir intervjuad av två olika  tv-kanaler.

Hennes barn får nog ta över en ganska förändrad värld, funderar hon. Den som tror att vi hinner ställa om i god tid är naiv.

– Jag tror att vi har en kris framför oss. Jag vill känna att jag åtminstone gjorde vad jag kunde. 

Jennie Aquilonius

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Växande lokalförening gör skillnad

FÖRTROENDEVALDA Lokalföreningen i Ragunda driver frågan om...
18 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Nu finns Socialstyrelsen på Tiktok och Sna...
12 mars, 2024