Lek med döden - jobbstressen kan leda till fler dödsfall

Sedd av 1538

Arbetsmiljö. 770 personer dör av jobbstress varje år. Och fler kommer det att bli. Varför får det fortsätta?

Senast ändrad 08:37, 24 Okt 2019
1 av 2
Eva Nordmark, nytillträdd arbetsmarknadsminister, säger att stressfrågan är prioriterad för regeringen.
2 av 2 Foto: Rasmus Meisler.
Över 700 personer beräknas dö årligen till följd av stress på jobbet.

Stress på jobbet är inte bara förknippat med obehag under arbetsdagen – i slutändan är det bokstavligt talat en fråga om liv och död.

Varje år avlider cirka 770 personer på grund av arbetsrelaterad stress, genom att den orsakar stroke och hjärtsjukdom ibland flera år efter att man utsatts för stressen. Det visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket, där tre Umeåforskare har gått igenom ett stort antal studier om arbetsrelaterad dödlighet och gjort statistiska beräkningar av hur många som dör till följd av organisatoriska och sociala faktorer, däribland stress.

– Det är klart att man blir skrämd när man ser de här siffrorna, men vi blev tyvärr inte förvånade. Ingen ska behöva exponeras för något i arbetslivet som sedan gör att du får ett förkortat liv. All form av död på jobbet är en katastrof, oavsett om det är en arbetsolycka eller om det handlar om arbetsrelaterad dödlighet, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Även långa arbetsveckor, nattarbete och skiftarbete ökar risken för stroke och hjärtsjukdom, konstaterar forskarna i rapporten. Dessutom kan kränkande särbehandling på arbetet också vara en orsak till tidig död genom att det ökar risken för självmord och hjärt- och kärlsjukdom, men det saknas tillräckliga studier för att man ska kunna dra säkra slutsatser i nuläget.

Det är inte första gången som sambandet mellan arbetsrelaterad stress och död noteras. För några år sedan kom Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, med en rapport med liknande resultat.

Forskarna bakom Arbetsmiljöverkets studie tror att än fler kommer att dö av arbetsrelaterad stress i framtiden. De som dör nu hade sin yrkesverksamma tid från mitten till slutet av 1900-talet. Och sedan dess har stressen på arbetsplatserna ökat, från 13 procent 1981 till 22 procent år 2000. 2017 uppgav var femte man och var tredje kvinna att det var för stressigt på jobbet, enligt rapporten.

I Akademikerförbundet SSR:s medlemsundersökningar uppger 16 procent av samhällsvetarna att de har för hög arbetsbelastning och inte hinner med sina arbetsuppgifter, bland socialsekreterare och skolkuratorer är det 21 procent och bland biståndshandläggare inom äldreomsorgen 40 procent.

Främst är det kombinationen höga krav och låg kontroll som är farlig, och detta är något som blivit allt vanligare de senaste decennierna. Även om förekomsten av hög arbetsbelastning är relativt oförändrad är det fler som upplever att de har mindre kontroll och därmed att arbetet är mer psykiskt ansträngande.

– Inom yrken där du jobbar med tredje person är man särskilt utsatt för detta. Där kan man ofta inte styra inflödet på samma sätt som det går att göra inom vissa andra yrken, säger Håkan Olsson.

 

"Man hade behövt komma in tidigare för att jobba med det här"

– Linn Skau, ombudsman på Akademikerförbundet SSR –

Medan antalet arbetsrelaterade dödsfall som orsakats av andra faktorer, som damm, asbest och passiv rökning, minskar stadigt går alltså utvecklingen åt andra hållet när det gäller stress. För att vända trenden tror Håkan Olsson att det viktigaste är att arbetsgivarna börjar ta sitt fulla ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren måste samarbeta med arbetstagare och skyddsombud. Det handlar om att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete med fokus på hur man kan förebygga negativ stress.

– Det är lätt för mig att sitta här och säga de här sakerna, men det kräver mycket från allas håll för att lyckas. Samtidigt tror jag att när man tar tag i det och kan se effekterna av arbetet, då får man också en viss snöbollseffekt. Man ser att man kan göra mer än vad man tror.

De 40 till 60 arbetsplatsolyckor med dödlig utgång som sker årligen i Sverige får ofta mycket uppmärksamhet. Den långsamma, tystare döden i form av stress hamnar däremot mer i skymundan.

LÄS MER Akademikerns chefredaktör Åsa Bolmstedt: "Hur kommer det sig att de cirka 50 personer som omkommer i fysiska arbetsolyckor uppmärksammas mycket mer än de flera hundra som dör av stress?"

Regeringen har sedan 2016 en arbetsmiljöstrategi som innehåller en nollvision mot dödsolyckor. Men varför uppmärksammas inte de över 700 personer som varje år dör av arbetsrelaterad stress i nollvisionen?

Nyblivna arbetsmarknadsministern Eva Nordmark svarar i ett mejl till Akademikern att hon, i sitt tidigare uppdrag som ordförande i TCO, har jobbat aktivt för att sätta dessa frågor på agendan och kommer att fortsätta göra det som arbetsmarknadsminister.

Hon lyfter fram att regeringen har prioriterat att höja ambitionsnivån för arbetsmiljöpolitiken och att resurserna inom arbetsmiljöpolitiken har förstärkts med mer än 100 miljoner kronor årligen.

– Regeringens utgångspunkt är att ingen ska riskera att dö, skadas eller bli sjuk på grund av sitt arbete och att arbetslivet inte ska medföra att människor slås ut i förtid på grund av fysiska, sociala eller organisatoriska arbetsmiljöfaktorer.

Regeringens arbetsmiljöstrategi innehåller konkreta åtgärder inom tre prioriterade områden: nollvision mot dödsolyckor, ett hållbart arbetsliv samt psykosocial arbetsmiljö. Inom ramen för detta har Arbetsmiljöverket fått ett antal uppdrag, där ohälsosam stress på arbetet utgör en betydande del.

– Arbetsrelaterad stress är ett stort arbetsmiljöproblem, framförallt bland kvinnor, som jag och regeringen tar på största allvar, skriver Eva Nordmark.

Arbetsmiljöverket håller just nu på att se över sitt regelverk för att göra det mer anpassat till dagens och framförallt morgondagens arbetsmiljöutmaningar. För drygt tre år sedan, våren 2016, kom myndigheten också med nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, där stort fokus läggs just vid det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

 

"Det är klart att man blir skrämd när man ser de här siffrorna"

– Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör på Arbetsmiljöverket –

Linn Skau som är ombudsman på Akademikerförbundet SSR och har arbetsmiljöfrågor som specialområde säger att OSA-föreskriften är något som parterna, och framförallt de fackliga, strävade efter att få igenom.

– Vi ville ta bort fokus från individen och i stället titta på hur organisationen och det sociala samspelet ser ut. Det är en jättevinst att vi varit med i att få fram den, säger hon.

Under hösten 2016 tog fack och arbetsgivare i alla sektorer, under hot om lagstiftning, fram avsiktsförklaringar för friskare arbetsplatser. De är åtgärdspaket som innehåller ett antal punkter att fokusera på för att komma till rätta med de höga sjuktalen och den psykosociala arbetsmiljön.

– Avsiktsförklaringarna är ett stort steg i rätt riktning. Samtidigt känns det som om vi kommer in lite för sent med våra åtgärder. Man hade behövt komma in tidigare för att jobba med det här.

På Akademikerförbundet SSR arbetar sex personer med arbetsmiljöfrågor. För tillfället ligger fokus bland annat på att utbilda nya skyddsombud. Ambitionen är att öka antalet skyddsombud, från de 900 som finns i dag till 1 100 i slutet av nästa år.

– Om antalet skyddsombud ökar så kommer det att finnas ett större stöd, en större kraft kring arbetsmiljöarbetet på våra arbetsplatser.

Linn Skau tycker att resultatet från Arbetsmiljöverkets rapport är nedslående, men inte förvånande.

Gör ni tillräckligt?

– Det är klart att man alltid kan göra mer, men jag tycker att vi har kommit en lång bit på väg, säger hon.

Bengt Järvholm är professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet och en av forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport om arbetsrelaterad dödlighet. Inte heller han blev förvånad över vilken stor risk stressiga arbetsplatser utgör eller hur många som drabbas. Men på frågan om huruvida det måste fortsätta att vara så här svarar han bestämt nej.

– Det första man måste göra för att vända trenden är att förstå att en god arbetsmiljö är samma sak som en produktiv arbetsmiljö. Det finns ingen motsättning där, säger han.

up 38