Kränkningar vanligare i kyrkan - ska granskas under året

Sedd av 110

Arbetsmiljö. Sjukskrivning på grund av kränkningar på arbetsplatsen är vanligare i Svenska kyrkan och andra religiösa trossamfund. I år ska Arbetsmiljöverket granska 450 arbetsplatser. ”Finns inbyggt i strukturerna.”

Senast ändrad 14:57, 5 Feb 2020
1 av 3
Sjukskrivning till följd av kränkande särbehandling på jobbet förekommer oftare inom Svenska kyrkan och andra trossamfund än på andra arbetsplatser.
2 av 3
Stefan Bosbach är förtroendevald för Akademikerförbundet SSR och anställd i Uppsala stift.
3 av 3
Eva Karsten är handläggare på Arbetsmiljöverket och leder projektet som ska granska Svenska kyrkan och andra trossamfund.

– Kyrkan har länge varit en verksamhet som sticker ut, säger Eva Karsten, inspektör på Arbetsmiljöverket och projektledare för insatsen.

Under året ska myndigheten särskilt granska arbetsplatser inom Svenska kyrkan och andra trossamfund. 450 arbetsplatser ska inspekteras av Arbetsmiljöverket. Det handlar om föranmälda besök där inspektörerna samtalar med arbetsgivare och skyddsombud om hur deras rutiner ser ut för att hantera konflikter och stoppa trakasserier innan de leder till ohälsa. De ska också kontrollera om det finns tillräckligt med kunskap på arbetsplatsen om kränkande särbehandling och om hur den ska motas.

Stefan Bosbach som arbetar som utredningssekreterare vid Uppsala stift tycker att det är bra att Arbetsmiljöverket inspekterar. Han är förtroendevald för Akademikerförbundet SSR och har jobbat inom kyrkan i hela sitt vuxna liv.

– Jag har inte själv stött på kränkande särbehandling, men jag kan förstå att det förekommer, säger han.

– Det finns inbyggt i strukturerna.

Även om Svenska kyrkan tydligt har tagit avstånd från kränkande beteende och slagit fast att allas lika värde ska respekteras, finns det personer som på grund av sin religiösa övertygelse agerar i strid med det.

– Det finns präster som blir anmälda för att de inte kan samarbeta med kvinnliga präster eller hbtq-personer för att det strider mot deras religiösa övertygelse.

Även om organisationens värderingar är tydliga kan den egna personliga övertygelsen väga tyngre. I de fallen bör personen överväga vad det betyder för honom eller henne.

– En del kanske väljer att jobba på något annat ställe. Andra kan reflektera över situationen i dialog med kollegor. Men det kan aldrig vara acceptabelt att inte förhålla sig till lagstiftning eller att inte vara lojal med den arbetsplats man jobbar på. Det blir väldigt svårt, tänker jag.

Eva Karsten på Arbetsmiljöverket tror att det finns flera förklaringar till att verksamheter i religiösa samfund ligger över genomsnittet i anmälda arbetssjukdomar till följd av kränkande särbehandling. Liksom inom social omvårdnad och sjukvård möter personalen utsatta människor.

– Man ska stötta andra och om det uppstår konflikter på jobbet kanske man inte orkar ta det också, säger Eva Karsten.

Godhetskulturen som finns i kyrkan och andra samfund kan också leda till att konflikter inte reds ut.

– Man förväntas vara så god att det kan vara svårt att tag i konflikter som uppstår på arbetsplatsen. Om man i stället sopar det under mattan är det lätt att det växer.

En annan förklaring till att Svenska kyrkan sticker ut i statistiken kan vara att det ofta handlar om små arbetsplatser med flera olika professioner.

– Det kan vara en diakon, två komministrar, en kamrer och en kyrkoherde. Det är inte så många i respektive roll, och ibland är det inte så tydligt uttalat vilka förväntningar man har på varandra och då uppstår det lätt konflikter, säger Eva Karsten.

Under 2019 satsade Arbetsmiljöverket särskilt på att granska arbetsplatser inom kultur och film. Det arbetet kommer att fortsätta i år. Här såg inspektörerna att arbetet efter metoo hade gett resultat.

– Metoo satte igång ett stort arbete mot sextrakasserier, det har lett vidare till ett arbete rent generellt om hur vi beter oss mot varandra.

up 50