10 september, 2019

Hur stoppar vi extremismen?

Hur beredda är kommunerna på att förebygga extremism? De senaste åren har det ansvaret förflyttats från nationell till kommunal nivå. I Akademikern 4-2019 tar vi reda på hur kommunerna hanterar det.

omslagbred2

Våren 2017 rapporterade Akademikern om några av de samhällsvetare som arbetade i spåren av lastbilsattacken i Stockholm. Vid den tidpunkten hade frågan om att förebygga våldsbejakande extremism ganska nyligen flyttats från att främst vara en nationell angelägenhet till att alltmer bli ett kommunalt ansvar – något som betonats alltmer sedan dess.

Men hur beredda är kommunerna på att motverka extremism?

Erfarenheterna av detta skiljer sig åt och några givna metoder finns inte. Runt om i landet pågår ändå flera insatser:

·      I Blekinge kartlägger Länsstyrelsen vilka extremistgrupper som är verksamma i länet. De har funnit alla de tre dominerande grupperna: högerextremism, religiös extremism och vänsterextremism. Målet är nu att sådana lokala kartläggningar ska spridas till fler kommuner som underlag för lokala handlingsplaner.

·      I våras fick Norrköping, som en av flera kommuner, veta att de kan vänta återvändare från IS. Något som de inte har erfarenhet av sedan tidigare. De har sökt stöd hos Center mot våldsbejakande extremism.

·      I Staffanstorp hamnade plötsligt socialsekreterarna i ett etiskt dilemma när kommunfullmäktige beslutade att neka IS-terrorister stöd. Något som strider mot socialtjänstlagen. Det fick Akademikerförbundet SSR att agera för att hjälpa sina medlemmar.

·      Ludvika kommun har tvingats hantera frågan om högerextremisters påverkan på den lokala demokratin. Här är nazistiska Nordiska motståndsrörelsen aktiv och kuppade i valet 2014 in sig i kommunfullmäktige. Anette Andersson utsågs till kommunal samordnare mot våldsbejakande extremism och berättar hur lokalsamhället arbetar för att skydda demokratin. Hon säger att de har famlat, men att de nu börjar se resultat.

Förutom temat om extremism hittar du även ett porträtt av en personalvetare som vill öppna den digitala världen för alla ungdomar oavsett social bakgrund. Vi spanar på trenden att låta brukare vara med och rekrytera personal i socialtjänsten, följer upp hur det går med ansökningarna om legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer som startade i somras, reder ut vad som gäller om du vill arbeta deltid under småbarnsåren och mycket annat.

Akademikern nummer 4 2019 kommer i din brevlåda i dag och går också att bläddra i här. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker: chefred@akademikern.se. Tidningen är till för dig och vi vill att den ska kännas angelägen. För att lyckas med det behöver vi din feedback.

Trevlig läsning!

Åsa Bolmstedt, chefredaktör.

Åsa Bolmstedt

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024


Läs även

Växande lokalförening gör skillnad

FÖRTROENDEVALDA Lokalföreningen i Ragunda driver frågan om...
18 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Nu finns Socialstyrelsen på Tiktok och Sna...
12 mars, 2024

Socialtjänsten: Oro för ökat tryck på unga tjejer i ...

SOCIALT ARBETE Ökat tryck på unga kvinnor som har erfaren...
6 mars, 2024