”HR-personal saknar ofta kunskap om arbetsmiljöarbete”

Sedd av 385

HR. När HR får allt större inflytande över arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting blir det begränsat och splittrat, enligt en ny studie. Forskarna efterfrågar mer kunskap och tydligare arbetsfördelning.

Senast ändrad 11:14, 28 Feb 2019
Foto: Gettyimages.
HR-funktionens roll är att skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att kunna driva arbetsmiljöarbetet, menar forskarna.

De senaste decennierna har HR-avdelningarna fått allt större inflytande över arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting. Samtidigt saknas i stor utsträckning både kunskap och kompetens om arbetsmiljöfrågor inom HR, något som i sin tur skapar förvirring i vem som bär ansvaret för arbetet och begränsningar i vad arbetsmiljöarbetet egentligen ska handla om.

– Istället kan arbetsmiljöarbetet bli definierat utifrån vilka individer som jobbar på HR-avdelningen och vad de har för kunskap, säger Lisa Schmidt, arbetsmiljöspecialist på Karolinska universitetssjukhuset, som på uppdrag av AFA Försäkring studerat hur utvecklingen inom HR har påverkat arbetsmiljöarbetet i kommuner och landsting.

I studien har hon och forskarkollegorna John Sjöström och Helena Strehlenert gjort intervjuer med både HR-chefer och HR-konsulter i totalt sex kommuner och regioner. De har även intervjuat chefer och skyddsombud ute på arbetsplatserna.

De konstaterar att HR i många fall är engagerade i ”mjuka” arbetsmiljöfrågor, så som sjukfrånvaro och rehabilitering, samtidigt som man inte alls är involverade i andra arbetsmiljöfrågor.

– Arbetsmiljö är ett brett område som innefattar allt ifrån teknik och lokaler till ergonomi, utrustning och arbetsbelastning ute i verksamheten. Det här är områden som HR inte har mandat att påverka och inte heller har kunskap om. Detta i sin tur begränsar omfånget av arbetsmiljöarbetet, säger John Sjöström.

En av HR-funktionens insatser i arbetsmiljöarbetet är att man i många fall både administrerar och hanterar resultatet av årliga medarbetarundersökningar. 

– Att HR stöttar genom att rigga de här processerna är givetvis bra, det som blir problematiskt är uppföljningen. Om resultatet till exempel visar på en för hög arbetsbelastning kan inte HR veta vad det beror på. Detta får följden att det sällan läggs in några åtgärder i arbetsplaneringen framåt, säger John Sjöström.

Resultaten i studien går i linje med tidigare forskning och kunskapssammanställningar om arbetsmiljöarbete inom kommun och landsting som visar att det ofta finns många ramverk för hur man ska arbeta med arbetsmiljöfrågor, men att det sällan leder till konkreta åtgärder. 

– Det här hänger ihop med HR-funktionens traditionella behov, att kunna leverera statistik och mätetal. Vad som står bakom siffrorna och vilka åtgärder som är nödvändiga är inte i fokus inom HR, vilket det inte heller ska vara. Det arbetet måste ombesörjas ute i verksamheten, säger Lisa Schmidt. 

Hon berättar att det finns undantag i studien där HR har förstått sin roll i arbetsmiljöarbetet, nämligen att fungera som ett stöd.  

– HR-funktionens roll är att skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att kunna driva arbetsmiljöarbetet, utan att lägga sig i innehållet. 

Studien gör inga jämförelser mellan privat och offentlig sektor, däremot visar tidigare forskning att det finns en betydligt tightare koppling mellan arbetsmiljöarbete och verksamhetsbeslut i privat sektor. 

–  Bra exempel från privat sektor har mycket bättre arbetsmiljöarbete än inom KL-sektorn. Det finns ett mer systematiskt arbetssätt och man hittar lösningar tidigare och är mer effektiva, säger John Sjöström.

För att skapa förändring inom kommun och landsting menar forskarna att arbetsmiljö behöver integreras i verksamhetsstyrningen på ett sätt som saknas idag. Men det behövs mer arbetsmiljökunskap inom HR. 

–  I dag är det vanligt att man inom HR specialiserar sig mot exempelvis ledarskap och rekrytering, men det finns sällan någon expertis inom arbetsmiljöarbete. Detta kan begränsa arbetsmiljöområdet till att det blir en HR-fråga, inte den verksamhetsfråga som det faktiskt är, säger Lisa Schmidt. 

up 63