Hitta trollformeln mot hot och våld

Sedd av 114

Akademikern. Hot och våld går att hindra med förebyggande arbete. Vilka är riskerna och vad går att göra åt dem? Dra fram trollen i ljuset så spricker de.

Senast ändrad 12:40, 15 Dec 2017
Foto: rasmus Meisler.

Hot och våld i samhället har minskat de senaste decennierna. Men på arbetsplatsen pekar trenden åt andra hållet. 

– På 1980-talet var arbetet den arena där man var minst utsatt. Sen kom det en kraftig ökning på 1990-talet och nu verkar det vara på väg upp igen. I dag är arbetet den arena där flest utsätts för hot och våld, säger Sofia Wikman, kriminolog på högskolan i Gävle. 

Det som har ökat är dels antalet polisanmälningar, dels andelen människor som i undersökningar anger att de har utsatts för våld och hot på jobbet. Men det behöver inte vara så enkelt som att våldet entydigt har ökat i samma utsträckning som statistiken visar. 

En förklaring kan vara att problemet uppmärksammas mer nu än på 1980-talet. Det kan göra att människor som tidigare inte sett sina problem på arbetet som hot och våld gör det i dag. 

Den ökade utsattheten ligger också i linje med samhällsutvecklingen. Hot och våld har framförallt ökat på kvinnodominerade arbetsplatser inom vård, skola och omsorg. Och det är, enligt Sofia Wikman, inte en slump: 

– Det är konsekvenser som vi ser när man skär ner på välfärden. Skolan, vården och socialtjänsten har fått sämre förutsättningar för att hantera hot och våld. Allt färre personal tar hand om klienter med ett större hjälpbehov. 

Det finns flera faktorer som ökar risken för att bli utsatt för hot och våld på jobbet. En är att arbeta nära människor med psykisk sjukdom eller missbruk. En annan riskfaktor är myndighetsutövning. 

Under de senaste åren har flera rapporter visat på att just myndighetspersonal är extra utsatta. En färsk undersökning från Akademikerförbundet SSR och Novus bekräftar den bilden. Socialtjänsten, Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen sticker ut i statistiken.  

När myndighetsutövande personal hotas eller utsätts för våld är det inte bara ett problem för den enskildes arbetsmiljö. I slutänden är det också ett hot mot demokratin. 

2016 gjorde Brottsförebyggande rådet, Brå, en studie om otillåten påverkan. I det ingår försök till mutor men också trakasserier, hot och våldshändelser som syftar till att påverka en persons myndighetsutövning. Ofta handlar det om en klient som vill få ett beslut ändrat. 

I studien, som bygger på enkäter och intervjuer på en rad myndigheter, konstaterar Brå att trakasserier, som okvädingsord, obehagliga telefonsamtal eller självmordshot är den vanligaste typen av påverkansförsök, tätt följt av hot. Rena våldshändelser är mindre vanligt. De vanligaste angriparna är personer i en desperat situation eller med en psykisk störning. 

Sofia Wikman har i sin forskning intervjuat anställda på ett antal statliga myndigheter som arbetar med krävande klientkontakter. Därifrån drar hon slutsatsen att mycket av den ökade utsattheten går att bygga bort med konkreta förbättringar på varje arbetsplats.

– Hot och våld är nästan alltid ett symtom på verksamhetens aktivitet. Många gånger är det ett symtom på att verksamhetsstrukturen inte fungerar. Ett exempel kan vara långa telefonköer som gör att det är svårt att komma fram. 

Sofia Wikman tycker att samhällets svar på våldet allt för ofta bygger på mer lagstiftning och hårdare regler. Men problemet, säger hon, är snarare det motsatta, att vi är för dåliga på att anpassa lösningarna till varje arbetsplats och situation. 

– Vi har en jättebra lagstiftning i Sverige. Men vi kan bli betydligt bättre på att ta till vara på den kunskap som finns ute i verksamheten. 

Socialsekreterare är en av de grupper som i allra högst utsträckning uppger att de utsätts för hot och våld på jobbet. Det är en av anledningarna till att Arbetsmiljöverket under två år har gjort en särskild inspektion av arbetsmiljön på socialkontoren. Sedan 2015 har myndigheten besökt hälften av Sveriges socialtjänster. Arbetsmiljöinspektör Eva Karsten är projektledare för tillsynen och har också själv varit ute på inspektioner. 

– Det är alltid någon som har varit utsatt för hot eller våld i de grupper vi träffar. Men ofta vill man först inte berätta det. Jag tror att det finns en föreställning om att hot och våld ingår i arbetet och att man ska kunna hantera det. 

Men även de som arbetar i utsatta jobb måste kunna veta att de är trygga på jobbet, påpekar Eva Karsten. 

– Man måste kunna kräva att det finns ett så bra förbyggande arbete som möjligt och att det finns rutiner. Att man tydligt får reda på hur jag ska tänka om något händer. Man behöver vara trygg i att det finns ett system som förebygger men också att man får den hjälp man behöver om något händer. 

Det är arbetsgivarens ansvar att förebygga hot och våld. Men majoriteten av de runt 150 socialkontor som Arbetsmiljöverket har besökt har fått krav på saker som måste åtgärdas. En vanlig brist är just att det saknas ordentliga rutiner för hur man förebygger hot och våld. Ofta görs också bristfälliga riskbedömningar av de olika momenten i arbetet. 

– Man ska vara noga med att göra en riskbedömning inför situationer som kan bli hotfulla eller våldsamma. Till exempel hembesök. Då ska man i förväg ta ställning till om man ska åka dit eller i stället möta klienten på kontoret. 

Eva Karsten har sett många verksamheter där reglerna och rutinerna slår fast att personalen bör ta med sig larm ut eller att det bör vara två personer på ett hembesök. Men risken är att man slarvar när resurserna tryter. I det fallet är det bättre att vara tydlig med vad som ska göras, inte bör, för att inte skapa någon grund för missförstånd. 

Ansvaret, säger Eva Karsten, ligger inte bara på chefen. För även om det finns bra rutiner måste de också följas. 

– Många medarbetare, ofta de som har arbetat länge, tänker att de kan hantera den här sortens situationer. Men plötsligt en dag kanske situationen ser annorlunda ut.  

Hon ser också öppenheten som en viktig fråga. 

– Man behöver ha så högt i tak att man kan diskutera utan att ifrågasätta om man gjorde rätt eller fel i situationen. 

Sofia Wikman håller med. 

– Det är viktigt att prata om jobbet och upplevelserna på ett avdramatiserat sätt. Det finns mycket skam och skuld kring de här frågorna kopplat till den egna yrkeskompetensen som behöver luftas.

Text: Johanna Kvarnsell, Akademikern. 

Reportaget ovan är en del av magasinet Akademikern 6/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf här!

Läs mer: 

Han hotades med kniv på jobbet – leder nu arbetet mot hot och våld på socialtjänsten 

Dystert resultat av Arbetsmiljöverkets inspektioner av socialtjänsten

Akademikerförbundet SSR om hot och våld i arbetslivet 

Läs Akademikern nr 4/2015 om Arbetsmiljöverkets inspektioner i socialtjänsten

up 107