20 november, 2019

”Hårdare straff inte effektivt mot unga i gängkriminalitet”

Gängkriminaliteten upptar mycket av regeringens arbete, konstaterade socialminister Lena Hallengren på Socionomdagarna. Men hur effektivt är det med hårdare straff som många efterlyser? Inte särskilt, enligt två MST-experter från Stockholms stad.

socionomdagar4

Sandra Harouky, socialsekreterare på ungdomsenheten i Rinkeby/Kista i Stockholm, besökte Socionomdagarna. Foto: Annika Clemens

Socialminister Lena Hallengren (S) hänvisade till regeringens 34-punktsprogram i sitt inledningstal på Socionomdagarna. Där finns regeringens förslag på åtgärder mot gängkriminaliteten. Några punkter handlar om hårdare straff.

– Många talar om hårdare tag i dag. Vi tänker inte argumentera mot det när det gäller vuxna, men det är mindre effektivt när det gäller ungdomar. Där måste man hitta andra lösningar, säger Anders Öhman MST-expert.

Tillsammans med programchef Emma Ulfsdotter Ljunggren jobbar han med metoden MST (multisystemisk terapi) i Stockholms stad och de presenterade sitt arbete på Socionomdagarna.

"De är unga människor och det är hela deras liv vi sätter på spel"

Metoden används i tio kommuner och har funnits i cirka 15 år i Sverige. Genom att arbeta med nätverken runt den ungdom som har problem med kriminalitet eller droger i stället för att rikta in sig på individen skapar de förutsättningar för ungdomarna att lämna den problematiska världen. Och de tror att öppenvården kan användas både längre och mer än vad som görs i socialtjänsten i dag.

– Jag tror att vi skulle kunna plocka ut en del ungdomar från Sis-institutioner, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

När regeringen vill satsa pengar på att först utöka antalet institutionsplatser och sedan på att förbättra kvaliteten där, är det ordning, tycker hon.

– De är unga människor och det är hela deras liv vi sätter på spel om vi placerar dem på ett Sis-hem med dålig kvalitet.

Sandra Harouky är socialsekreterare på ungdomsenheten i Rinkeby/Kista stadsdel i Stockholm och jobbar mycket med MST och tycker att den fungerar bra på många sätt.

– Ungdomen är kvar i sin miljö, men får lära sig att hantera den. Insatser är bara tillfälliga. Det är bra att föräldrarna lär sig att hantera sin ungdom.

Men, säger hon, det finns också svårigheter. Inte minst i ett område med stora socioekonomiska utmaningar.

– Många föräldrar har inte råd att lämna jobbet och komma på möten tre gånger i veckan. Det är många ensamstående föräldrar som inte hinner med för det är ett intensivt jobb.

Med i regeringens 34-punktsprogram finns förslag om att avskaffa straffreduktion för unga vuxna samt att höja minimistraffen för övergrepp i rättssak.

– Ganska många punkter handlar om det repressiva. Vi tar en individ och flyttar på den, men det är inte riktigt så enkelt, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Att hårdare straff fungerar sämre på unga än på vuxna har med hjärnans utveckling att göra, berättade de. Medan den intellektuella delen av hjärnan är så gott som fullt utvecklad vid 16 års ålder, är den reflekterande delen fullt utvecklad först vid 25.

– Det här gäller i alla länder oavsett kultur och socioekonomisk status, det är hjärnans utveckling det handlar om, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Det är förklaringen till att en tonåring kan resonera ganska väl, men sedan ha dålig impulskontroll, förklarade de två föreläsarna. Den sista delen i hjärnan som utvecklas är den del vi använder för att värdera en situation och göra konsekvensanalyser.

– Generellt fungerar inte bestraffning bra på unga för de gör inte en konsekvensanalys, säger Anders Öhman.

För att hjälpa en ungdom ur kriminalitet och gängbrottslighet måste man kunna erbjuda en väg ut, en ”exit”. Därför är det viktigt att arbeta med det närmaste nätverket runt ungdomen, som familj, kompisar och skola. Men även polisen bör finnas med i det arbetet.

– Det kan också vara väldigt farligt att dra sig ur ett kriminellt nätverk. Precis som det är farligt för misshandlade kvinnor att lämna sin man är det här farligt, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

En grundlig utredning måste göras med polisen för att ta reda på vilka risker som finns.

"Ungdomen är kvar i sin miljö, men får lära sig att hantera den"

Viktigt att tänka på när unga eventuellt ska placeras på institution är vilka andra personer som kan finnas där.

– Man kan tänka att ”nu är han/hon trygg”, men det kan vara precis tvärt om, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.

Det kan vara så att ungdomen bör vara kvar i öppenvården längre än i dag och inte placeras på institution lika tidigt, fortsätter hon.

– Ofta säger vi att det är för sent alldeles för tidigt. Det går att göra mycket mer.

 

Läs mer!

Akademikern har tidigare skrivit om skjutningar och gängkriminalitet:

Alla artiklarna finns också i Akademikern nummer 6 2018.

Annika Clemens

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Risk för ökad prostitution i skuggan av industrisats...

ARBETSMILJÖ I samband med industriexpansionen i norr ö...
13 februari, 2024

Rädda Barnen: Fokus på straff på bekostnad av barns ...

DEBATT "Vi ser en politisk vilja att förskju...
12 februari, 2024

Arbetsmiljön granskas på Sis-hem och andra boenden

ARBETSMILJÖ Nu inleder Arbetsmiljöverket riksomfattand...
6 februari, 2024

Besked från regeringen: Sis läggs ner – ska göras om...

SIS ”Den myndighet vi i dag känner som Sis ska...
5 februari, 2024