Har du rätta knuffen?

Sedd av 95

Akademikern. Nu flyttar beteendevetenskapen in på våra arbetsplatser och i politiken. Nudging kan knuffa både dig och samhället mot klokare beslut.

Senast ändrad 09:12, 31 Jan 2018
Foto: rasmus Meisler.

Ge en snäll knuff och få folk att förbättra sitt beteende. Det kallas nudging. Plötsligt är det på allas läppar efter att årets nobelpristagare i ekonomi, beteendeekonomen Richard H Thaler, presenterats. 

En nudge kan vara att måla fotspår på marken som leder till en soptunna eller att teckna en siluett av en fluga i mitten av pissoaren, för att fler ska pricka rätt och inte kissa utanför. 

– En bra knuff är aningen finurlig. Och inte tillrättavisande. En nudge ska inte få folk att sätta sig på tvären. En nudge är kul, säger Maria Åberg, beteendevetare och professionsombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Richard H Thaler, myntade begreppet redan 2008 tillsammans med forskarkollegan Cass R Sunstein. Det handlar om att ge folk en lätt puff, att påverka individens val i en riktning som de själva uppskattar. 

Nudging bygger på beteendevetenskaplig forskning om vårt sätt att agera. Ofta vet vi vad som är bäst för oss och samhället, ändå fattar vi inte rationella beslut utan gör som vi alltid gjort, faller för frestelser, härmar grannar och vänner och skjuter upp jobbiga saker. Med den rätta knuffen blir det smartare beslutet lättare att välja, utan att vår handlingsfrihet begränsas.

Ett exempel som Maria Åberg själv stött på gäller skrivarinställningarna på kontoret. I stället för att ha förinställningen ensidigt papper skriver den som inte gör något aktivt val numera ut dubbelsidigt. 

– Det har bara hänt. Jag vet inte ens vem som har ändrat, säger hon. 

I Sverige studerar forskare vid flera universitet och högskolor nudging i praktiken, ideella nätverk har skapats och privata företag har börjat sälja snälla knuffar. Hittills har försöken att puffa oss i rätt riktning fått störst spridning inom miljöfrågor, med olika initiativ för att vi ska välja att agera mer klimatsmart.

I flera andra länder har puffandet även tagit steget in i politiken, den offentliga sektorn och samhällsfrågorna. I USA har det använts för att uppmuntra fler att pensionsspara, i England för att skattesmitare ska göra som sina grannar och bidra till välfärden.

Kanske kommer det att bli vanligare även i Sverige. Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig ekonomi har studerat erfarenheterna från andra länder och rekommenderar att regeringen inrättar ett kansli för beteendeinsatser inom offentlig sektor, med brasklappen att de närmare formerna för kansliets arbete behöver utredas vidare.

En som testat nudging i sin arbetsvardag är Sophie Hammarsten som är digital strateg på Arbetsförmedlingen. 

– Nudging är ett nytt begrepp för oss, men jag och en kollega provade, berättar hon.

Hon ser nudging som en form av kommunikation och coachning. När 30 företagsrådgivare gick en digital pilotutbildning var det viktigt att deltagandet byggde på frivillighet. Företagsrådgivarna satt på sina kontor i södra Sverige. Sophie Hammarstens kontor är i Stockholm. En Facebookgrupp som rådgivarna startade själva blev viktig för kommunikationen.  

– Vi pushade inte och sa “det här ska ni läsa”, utan vi skrev happy friday-mejl och gav en liten knuff från sidan. Vi gick in och delade saker på ett vänskapligt sätt. Den person som utför nudging måste vara mjuk och anpassa sig till olika personer på olika sätt, säger hon. 

Dagligen fick Sophie Hammarsten och hennes kollega kolla flödet i Facebookgruppen, komma med tips och personliga hejarop. 

– Visst fick vi vara aktiva och det var slitigt. Det är tidskrävande att jobba med nudging, men engagemanget man får tillbaka är så mycket bättre.

En snäll knuff i rätt riktning kan vara mycket effektivt. När engagemanget hos de “knuffade” ökar, så kan de i förlängningen börja skicka snälla knuffar till andra. Men alla hyllar inte utvecklingen. Kritikerna varnar för att vi bli manipulerade av politiker och företag. Forskning har också visat att en välment knuff kan få motsatt resultat än tänkt. 

För att möta kritiken har nobelpristagaren tagit fram kriterier, bland annat måste en nudge vara transparent, det får inte vara hemligt att man försöker knuffas eller hur man gör. Även i Sverige har de ideella nätverken tagit fram riktlinjer för knuffandet.

Maria Åberg ser med spänning hur nudging nu har riktat strålkastarna mot beteendevetenskapen, kunskapen om mänskligt beteende i grupp och samhälle. Inte minst är nobelpriset till Richard H Thaler viktigt. 

– Det belyser att beteendevetenskapen finns överallt och att beteendevetarnas kompetens behövs överallt. Men jag tror inte att alla arbetsgivare ännu har förstått att allt har en mänsklig faktor. Många tänker att vi behöver en socionom eller en personalvetare, men rollen som beteendevetare är bredare än så.  

Text: Matilda Nilsson och Åsa Bolmstedt. 

Artikeln ovan är en del av magasinet Akademikern 6/2017. Läs hela tidningen i vår blädder-pdf här!

Läs fler spaningar: 

Titlar i nya kläder

Upptäck det digitala monstret

Mer fokus på kärnkraft

up 58