Har du fått foten?

Sedd av 130

Arbetsmarknad. Akademiker som blir uppsagda har god chans att få nytt jobb. Men i tider av varsel blir diskrimineringen på arbetsmarknaden tydlig.

Senast ändrad 14:16, 17 Jun 2019
Foto: Rasmus Meisler.

Att bli uppsagd är något av det värsta man kan vara med om i arbetslivet. Men med dagens heta arbetsmarknad hittar många akademiker ett nytt jobb ganska snabbt. Särskilt de som aldrig hinner bli arbetslösa. 

– Ju tidigare man börjar söka nytt jobb, desto bättre är det. Du har större chanser om du söker jobb medan du fortfarande är kvar på ditt gamla arbete, berättar nationalekonomen Ann-Christin Jans, vars avhandling från 2002 är en av få svenska studier om varsel. 

I den undersökte hon vad som hände med alla de som blev varslade om uppsägning i Östergötlands och Södermanlands län under den ekonomiska krisen på 1990-talet. Då blev upp till 180 000 personer om året varslade, betydligt fler än de cirka 35 000 personer som nivån legat på de seanste åren.

Under årets första fyra månader varslades nästan 20 000 personer på drygt 800 arbetsplatser runt om i landet. De flesta finns på privata företag, men även myndigheter, kommuner och regioner vill dra ner på personalstyrkan. I den kommunala sektorn har till exempel varslen ökat på hem för vård och boende, HVB, i takt med att verksamheter som växte i samband med flyktingvågen 2015 nu stängs.

En av myndigheterna som varslat är Arbetsförmedlingen som i början av året gick ut med beskedet att 4 500 av myndighetens anställda runt om i landet riskerar att bli av med jobbet. Ett varsel som beskrivs som ett av de största i Sveriges historia. 

Men troligtvis kommer färre än så få sluta. Det är sällan som varslen motsvaras av hur många som faktiskt sägs upp, berättar Ann-Christin Jans. 

– Först varslar man, sedan sätter sig arbetsgivaren och facket ner och förhandlar. Först därefter meddelar man vilka individer som får gå. Och det brukar vara betydligt färre än vad man sagt från början. Det kan också vara så att arbetsgivaren blåser upp antalet varslade för att få en bra förhandlingsposition.

Du som blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan ha rätt till hjälp från en omställningsorganisation genom det avtal som fack och arbetsgivare har tecknat. 

För anställda i staten heter organisationen Trygghetsstiftelsen. Där har man i flera månader förberett sig för att hjälpa alla de som kommer att få gå från Arbetsförmedlingen. 

– Sedan vi fick beskedet i januari har vi sprungit ganska fort för att planera så att vi har resurser att kunna hjälpa alla de som troligtvis blir uppsagda, säger Maria Wahlén, rådgivare på Trygghetsstiftelsen. 

När en person blir uppsagd på grund av arbetsbrist är det arbetsgivaren som anmäler det till Trygghetsstiftelsen. Det finns över tio olika omställningsorganisationer, olika för olika branscher, men alla arbetar på liknande sätt. Tanken är att stödet ska komma i ett tidigt skede, redan innan uppsägningstiden har gått ut. 

Hos Trygghetsstiftelsen börjar stödinsatsen med ett planeringssamtal med den rådgivare som kommer följa den uppsagda. I slutet av samtalet kan man förhoppningsvis landa i vilken sorts stöd som kan vara aktuellt. 

– De flesta väljer och behöver individuell jobbcoachning. Det kombinerar vi med seminarier där man träffar andra som söker jobb och får kunskaper i sånt som Linkedin, eller hur man skriver ett cv eller beter sig på en intervju, säger Maria Wahlén. 

Men stödet kan också bestå av hjälp med att starta eget företag eller, för den som funderar på att skola om sig, att träffa en yrkesvägledare. I vissa fall kan det också bli aktuellt med ekonomiskt stöd för att komma vidare i yrkeslivet. 

– Det kan vara reseersättning, flyttersättning, eller ersättning för en kurs som man behöver gå för att stärka sitt cv. Men det kan också vara längre utbildningar där vi kan stödja ekonomiskt under en kortare tid, säger Maria Wahlén. 

Trygghetsstiftelsen ser goda resultat av sina insatser. För de som blir uppsagda från en  fast anställning har 83 procent löst sin situation innan uppsägningstiden är slut. Det är dock svårt att veta hur många som hade hittat ett nytt jobb på egen hand. Men Maria Wahlén tror att deras arbete gör stor skillnad för den som blir uppsagd, inte minst mentalt. 

– Det kan vara ganska tungt och ensamt att söka jobb. Då är det skönt att träffa andra i samma situation, få hjälp och stöd och hålla aktivitetsnivån uppe. Vårt arbete som rådgivare handlar mycket om att se människor, att lyssna på dem och ge dem möjlighet att ta upp de frågor och funderingar de har. 

Det finns också forskning som visar att omställningsstödet fungerar. Josefine Andersson har skrivit en rapport om effekterna av omställningsstödet för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. I den studerar hon vad som hänt med en grupp privatanställda arbetare som fått hjälp av en av de andra omställningsorganisationerna, Trygghetsfonden. Hennes resultat visar att hjälp från en omställningsorganisation kan leda till att nästa anställning blir mer långvarig. 

– Jag kunde inte se några effekter på risken för att bli arbetslös eller tiden i arbetslöshet. Men det verkar som att de som fått det här stödet hittar mer stabila jobb än de som inte fått stöd, säger Josefine Andersson. 

Om du blir av med jobbet och inte lyckas hitta en ny sysselsättning innan uppsägningstiden går ut, kan dock tiden i arbetslöshet bli lång. 

– Framförallt kan det bli tufft för den som är lite äldre och blir uppsagd. Man kanske inte längre är så konkurrenskraftig, säger Ann-Christin Jans. 

I hennes avhandling blev det tydligt att det inte är rakt av först in sist ut som gäller vid stora uppsägningar. Av de varslade som i slutändan sades upp var en stor andel visserligen yngre, vilket rimmar väl med den principen. Men samtidigt var en stor andel äldre. Även kvinnor och personer födda utanför Norden var överrepresenterade bland dem som slutligen blev av med jobbet. Alla de grupper som redan har det svårare på arbetsmarknaden. 

 – Att vissa grupper har större sannolikhet än andra att bli uppsagda tyder på att man gör avsteg från turordningsreglerna. Men det har man ju rätt att göra givet att fack och arbetsgivare är överens.  

Text: Johanna Kvarnsell

Ur magasinet Akademikern nummer 3 2019.

up 40