Forskare: Bättre arbetsvillkor för socialsekreterarna

Sedd av 675

Akademikern. Nu vänder utvecklingen när det gäller socialsekreterarnas arbetsvillkor. Nya preliminära forskningsresultat visar positiva siffror – även om arbetssituationen fortfarande är tuff. ”2018 kan vi se att det har blivit en förbättring, det är fantastiskt roligt”, säger forskaren Pia Tham.

Senast ändrad 13:55, 23 Nov 2018
Foto: stina Loman.
Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, presenterade de preliminära forskarresultaten vid ett seminarium under Socionomdagarna i Stockholm i går.

Under Socionomdagarna i Stockholm presenterades de första preliminära forskningsresultaten över socialsekreterares arbetsvillkor. Bakom forskningen står Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.

Hon och hennes forskarteam har gjort tre enkätundersökningar. Den första genomfördes 2003, den andra 2014 och den sista gjordes i år.

År 2014 hade arbetsvillkoren försämrats i flera avseenden, något som Akademikern rapporterat om. Men resultatet från den senaste enkätundersökningen visar att arbetsvillkoren har förbättrats. Ett annat mönster är att arbetet blivit allt mer specialiserat och avgränsat jämfört med tidigare. 

– Det är fantastiskt roligt, men det är bara preliminära resultat, säger Pia Tham.

Enkäterna har besvarats av socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och/eller ungdomar i hälften av stadsdelarna och hälften av kommunerna i Stockholms län.

Den senaste enkäten besvarades av 458 personer varav 286 jobbade med utredningar av barn och unga. De övriga arbetade bara med utredningar rörande ensamkommande barn och unga eller med uppföljning.

Det preliminära resultatet visar att:

  • Arbetskraven har förbättrats, även om de fortfarande är höga. 64 procent svarade att de år 2003 ofta hade för mycket att göra jämfört med 2014 då siffran var 67 procent. I år har siffran sjunkit till 42 procent.
  • Allt fler är nöjda med lönen. 2004 var 24 procent mycket missnöjda med lönen, 2014 låg siffran på 10 procent och i år är det bara 6 procent som är mycket missnöjda.
  • Arbetsuppgifterna har förändrats. Allt färre jobbar med råd och stöd och förebyggande arbete i dag jämfört med 2003. Exempelvis arbetade 39 procent med förebyggande arbete 2003 och i år är siffran 5 procent. 
  • Det är allt fler yngre som är socialsekreterare. 2003 var 17 procent mellan 20-30 år, 2018 var det 44 procent.

– Nu ska vi undersöka detta vidare, det är många analyser som kvarstår och man kan fundera över vad som bidragit till förändringarna. Jag upplever att man har jobbat mycket på olika håll för att förbättra villkoren, säger Pia Tham och pekar ut några faktorer.

Bland annat har arbetsvillkoren för socialsekreterare uppmärksammats under de senaste åren och tidigare barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S) genomförde stora satsningar på den sociala barn- och ungdomsvården som påverkade positivt.

Efter datainsamlingen 2014 gjorde Pia Tham intervjuer med arbetsgrupper där många trivs och har arbetat länge. Syftet var att ta reda på vad det är som utmärker dessa grupper. Resultatet visade då att de som trivdes med sitt jobb hade bra klimat och sammanhållning i sin arbetsgrupp och tyckte att arbetsledaren var stabil och tillgänglig.

Ur 2018 års datainsamling har forskargruppen börjat undersöka vad som skiljer arbetsgrupper åt när det gäller hur man beskriver sitt välmående. Preliminära resultat visar att de som mår bra på sitt jobb har ett mindre akutstyrt arbete, de behöver inte lika ofta ändra planeringen av sin arbetsdag på grund av personalbrist eller akuta situationer i klientarbetet.

– Vi kommer fortsatta att göra fler analyser även kring detta för att få en tydligare bild av vad det är som gör att man trivs och mår bra på sin arbetsplats, säger Pia Tham.

Forskningen finansieras av Afa försäkring och beräknas vara helt klar i september år 2020. 

Text: Stina Loman.

up 26