Facket larmar: Känt att säkerheten brister på ungdomshemmen

Sedd av 99

Socialt arbete. Trots att politikerna är medvetna om säkerhetsbristerna på ungdomshem för dömda mördare och gängkriminella saknas resurser. Det hävdar Saco-S på Statens institutionsstyrelse (Sis).

Senast ändrad 11:16, 11 Sep 2020
Foto: Annika Clemens.
Två dömda unga män fritogs på Råby ungdomshem i slutet av augusti. Råby är ett av flera exempel på ungdomshem där det yttre skyddet inte bedöms som tillräckligt.

– Vi på Saco-S kräver att medarbetarna inom Sis får en trygg och säker arbetsmiljö och att de får de förutsättningar som behövs för att kunna utföra uppdraget, säger Lena Henriksson, ordförande i Saco-S på Statens institutionsstyrelse (Sis).

Hon är kritisk till den bristande säkerheten som finns på många ungdomshem och anser att ansvaret vilar på politikerna.

– Myndigheten har påtalat bristerna. De är medvetna om att det brister i det yttre skalskyddet. Sis har ett komplicerat och samhällsviktigt uppdrag, men har inte fullt ut förutsättningar för att sköta det uppdraget, säger hon.

– Det är väl känt att vi behöver rusta våra institutioner på ett sätt som inte ligger inom ramen för vår budget.

På Sis ungdomshem sitter personer som är dömda till sluten ungdomsvård (LSU) för grova brott och med högt våldskapital. Här finns både mördare och gängkriminella, men institutionerna är inte anpassade efter detta, konstaterar Lena Henriksson.

– Vi har ärvt ett bestånd av gamla herrgårdar och skolhem, även om det ser olika och vissa hem har bättre förutsättningar.

Vid den senaste rymningen från Sis ungdomshem Råby i Lund fritogs en 18-årig och en 19-årig man, dömda för mord respektive mordförsök. Två män, enligt uppgift beväpnade, fritog de två brottslingarna. Ungdomshemmet i Lund är ett exempel på ungdomsboende som saknar så kallat perimeterskydd som försvårar för fritagningar och rymningar.

En annan säkerhetsaspekt är ungdomarnas rätt att ha tillgång till telefon och internet. Tidigare fick de ringa från en fast telefon medan personal fanns med i rummet. Numera har de rätt att använda både mobiltelefon och internet.

– Nu tillhandahåller myndigheten telefon och paddor, visserligen med ett begränsat antal appar. Men de här ungdomarna ligger alltid steget före oss. Vi har inte befogenheter att begränsa dessa kontakter i tillräcklig utsträckning.

Lena Henriksson efterlyser också nya behandlingsmetoder för gängkriminella. Behandlingen bygger på att skapa relationer, men de som är involverade i gäng vill inte skapa några andra relationer.

– De vet att när gänget står där kommer de att välja gänget och då kan vi komma till skada.

För personer med högt våldskapital efterlyser Lena Henriksson någon form av avhopparprogram.

Enligt Lena Henriksson har facket en bra dialog med arbetsgivaren som tar säkerhetsfrågorna på stort allvar. Men med avsaknad av tillräckliga resurser kan den bristande säkerheten drabba såväl personal som ungdomarna som bor på hemmen, konstaterar hon.

– Det skapar en otrygg och osäker arbetsmiljö för medarbetarna samt en otrygg och osäker vårdmiljö för ungdomar och klienter.

Akademikern har sökt socialminister Lena Hallengren (S), men hon har avböjt att kommentera kritiken.

up 12