27 november, 2019

Experten svarar: Måste jag vikariera för min kollega?

Pias kollega har blivit sjukskriven och chefen vill att hon ska hoppa in som vikarie under tiden. Men tjänsten ställer till problem i Pias vardagspussel. Mikael Smeds, förbundsjurist, Akademikerförbundet SSR, berättar vad som gäller.

m_smeds_2

Mikael Smeds svarar på vad som gäller när chefen kräver att man ska byta arbetsuppgifter. Foto: Sandra Johnson

Detta har hänt

Pia arbetar som socialsekreterare med förebyggande ungdomsverksamhet i en skånsk kommun. Arbetsbelastningen är mycket hög och förra veckan kom beskedet att en av hennes kollegor på enheten för försörjningsstöd blivit sjukskriven. Pias chef har nu förklarat att Pia behöver ”hoppa in som vikarie på försörjningsstödet.” Pia har tidigare jobbat med försörjningsstöd men vill inte gå tillbaka till det igen. Måste hon det?

Detta gäller

Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet, det vill säga bestämma vilka arbetsuppgifter som en arbetstagare ska utföra, samt när och hur dessa ska utföras. Arbetstagare har sålunda också en motsvarande arbetsskyldighet. Varken arbetsledningsrätten eller arbetsskyldigheten är reglerad i lag.
För att bedöma gränserna för arbetsskyldigheten får vi därför i första hand gå till Arbetsdomstolens praxis. I kollektivavtal kan det också finnas särskilda villkor som närmare reglerar arbetsskyldigheten på arbetsplatsen.

Som en allmän utgångspunkt gäller att en arbetstagare är skyldig att göra det arbete som anges i det enskilda anställningsavtalet. Mycket sällan specificeras i avtalet alla arbetsuppgifter som ingår i en aktuell tjänst. Arbetsdomstolen har förklarat att arbetsskyldigheten omfattar allt sådant arbete som arbetstagaren får antas ha varit medveten om förekommer i anställningen. Verksamheter förändras hela tiden av många olika skäl, till exempel på grund av ny teknik, ny lagstiftning, eller ny politisk majoritet eller företagsledning. Som en följd av sådana förändringar kan arbetstagare bli av med ansvarsområden, och få nya, eller så ska arbetsuppgifter utföras på annat sätt än tidigare. I regel sker sådana förändringar genom dialog mellan chef och medarbetare. Om den anställde utför de nya arbetsuppgifterna utan att invända mot dem bedöms hen ha accepterat att de ingår i arbetsskyldigheten. Vägran att utföra uppgifter som ligger inom arbetsskyldigheten kan utgöra saklig grund för uppsägning.

Det är sammanfattningsvis arbetsgivaren som leder och fördelar arbetet, och gränserna för arbetstagarens arbetsskyldighet förändras i takt med verksamheten och är beroende av karaktären på den aktuella tjänsten. Därutöver gäller som en allmän tumregel att den anställdes arbetsskyldighet är mer vidsträckt vid kortvariga förändringar i arbetet – tillfällig omflyttning – än vid permanent ändrade arbetsuppgifter, så kallad omplacering.

En omplacering innebär i praktiken att den anställde får en annan anställning. Arbetsgivare kan inte ensidigt besluta om sådana förändringar utan är skyldiga att kalla den anställdes fackförbund till förhandling. Beslut om omplacering får inte fattas förrän efter förhandlingen avslutats.

Så får du hjälp

Pia ringer SSR Direkt och får prata med en facklig rådgivare. Denne ställer närmare frågor om arbetsplatsen och orsaken till att Pia helst vill undvika att arbeta på avdelningen för försörjningsstöd. Pia förklarar att det inte fungerade med hämtning och lämning på förskola och att hennes dotter fortfarande går på förskola, vilket hon berättat för chefen. SSR:s rådgivare beslutar att Pias situation bäst hanteras av en ombudsman, som får utreda saken vidare och ta kontakt med arbetsgivaren genom att kalla till förhandling.

Så gick det

På Pias arbetsplats gäller det kommunala kollektivavtalet AB. AB innehåller en särskild reglering av de anställdas arbetsskyldighet: ”Om behov finns är arbetstagare […] skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren…”. Av denna bestämmelse kan vi dra slutsatsen att kollektivavtalet ger Pias chef visst stöd för sitt beslut.

SSR:s ombudsman kallar arbetsgivaren till förhandling och förklarar för chefen att denne i sitt beslut behöver ta hänsyn till om den tillfälliga flytten till försörjningsstödsenheten medför förändrade arbetstider, som leder till svårigheter i fråga om möjligheten att få barnomsorg. Om så är fallet ska den tillfälliga omflyttningen inte ske, det är de centrala parternas – SSR:s och SKL:s – gemensamma tolkning av den aktuella bestämmelsen i kollektivavtalet.

Pias chef accepterade ombudsmannens förklaring och förhandlingen avslutades i enighet. Pia fick fortsätta sitt ordinarie arbete och slippa oroa sig för ett omöjligt trassel med hämtning och lämning från förskolan.

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024

Växande lokalförening gör skillnad

FÖRTROENDEVALDA Lokalföreningen i Ragunda driver frågan om...
18 mars, 2024

Akademikerna lämnar kommunerna – här är personalomsä...

BEMANNING Hög personalomsättning utmanar välfärden o...
14 mars, 2024

Bemöter LVU-kampanjen på sociala medier

DESINFORMATION Nu finns Socialstyrelsen på Tiktok och Sna...
12 mars, 2024