Europafacken splittrade om minimilöner

Sedd av 53

Arbetsrätt. De svenska fackförbunden kämpar för att övertyga sina europeiska kollegor om att minimilöner inte är rätt väg för dem heller. ­– Det är inte givet att de får mer inflytande, säger Markus Furuberg vid Akademikerförbundet SSR.

Senast ändrad 09:56, 2 Jul 2020
1 av 2 Foto: Sara Kurfess, Unsplash / Epsu.
Richard Pond ansvarar för Epsu:s policy för kollektiva förhandlingar. Epsu är den europeiska federationen för offentliganställda och företräder många fackförbund i Europa som är för lagstadgade minimilöner.
2 av 2
Markus Furuberg är förhandlingschef vid Akademikerförbundet SSR och har suttit i diskussioner med andra fackförbund med frågan om minimilöner. Ett svar ska skickas till EU-kommissionen senast den 4 september.

Diskussionerna om minimilöner pågår och förhandlingschef Markus Furuberg har suttit med i möten under det pågående samrådet. Parterna har till den 4 september på sig att skicka in ett yttrande på det senaste förslaget som har presenterats från EU-kommissionen. Men det är svårt för fackföreningar i Europa svara på EU-kommissionens förslag med en röst.

– Vi gillar inte det förslag som ligger, säger Markus Furuberg.

Det gör inget av de svenska fackförbunden och inte representanter för arbetsgivarna heller. De vill definitivt inte ha en bindande lag och helst inte heller en rekommendation om minimilöner. Det skulle hota den svenska modellen, anser de. Parterna i övriga nordiska länder tycker samma sak.

Men i stora delar av övriga Europa efterfrågar fackförbunden minimilöner och de vill helst se en bindande lag.

– Vi gissar att det inte är möjligt att uppnå enighet, konstaterar Richard Pond, policyansvarig för kollektiva förhandlingar på Epsu, Europeiska federationen för offentliganställdas förbund.

Per mejl svarar han på Akademikerns frågor om hur svårt det är för dem att komma överens om ett gemensamt svar. De senaste veckornas diskussioner tyder på att det finns åsikter som står långt ifrån varandra.

– Det finns ett brett stöd för en bindande lag, men med motstånd från främst de nordiska fackförbunden, skriver han.

Men han tillägger också att det ska ske en omröstning innan ett uttalande skickas in.

Det är det andra samrådet som pågår och det kan bli fler. Till det första samrådet som avslutades i januari röstade Epsu för det yttrande som gjordes av Etuc (European Trade Union Confederation) med stöd till initiativet om minimilöner, men utan att specificera om det var bäst som lag eller en rekommendation.

– En av de viktigaste punkterna för Espu var att understryka behovet att försvara och stärka kollektiva förhandlingar. Det finns flera länder i Europa där rätten att förhandla kollektivt nekas vissa eller alla tjänstemän och andra offentliganställda, säger Richard Pond.

Men de nordiska fackförbunden hävdar att minimilöner inte är rätt väg att gå.

– Vi menar att det kan cementera en redan dålig organisation. Det gör det inte lättare att organisera sig och det är inte givet att de får mer inflytande, säger Markus Furuberg.

EU-kommissionen, som medger att den nordiska modellen är välfungerande, har lovat att införa undantag för de nordiska länderna om det blir en lag. Ett undantag som ska låta parterna förhandla och besluta om lönenivåer som i dag och som inte slår undan benen för den svenska modellen. Men Markus Furuberg är inte övertygad om att det räcker.

– Går det fram som en lag eller en rekommendation vill vi se undantag som håller. Och det finns en risk att det blir en domstol som kommer att avgöra i slutändan.

Risken han ser är dels att den svenska modellen med kollektivavtal försvagas och dels att lönerna pressas nedåt.

– Båda delarna är ytterst oroande.

up 65