En kurator 950 elever

Sedd av 465

Det förebyggande arbetet får stå tillbaka för akuta insatser. Det vittnar skolkuratorer om. Samtidigt känner de sig uppskattade och behövda.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016

Bara tre av tio skolkuratorer har tid att arbeta med förebyggande insatser, och ju fler elever de ansvarar för desto svårare är det. Drygt fem av tio kan inte leva upp till lagens intentioner om att alla elever ska ha rätt till skolkurator. Det visar en undersökning som Akademikerförbundet SSR har låtit Novus göra.

Suzan Haapanen är ensam skolkurator på friskolan Fryshuset i Stockholm som driver både grundskola och gymnasium med tillsammans 950 elever.

– Tyvärr är det inte ovanligt att det ser ut så ute på skolorna. Vi är nog ändå gynnade här. På många andra friskolor finns det inga anställda kuratorer utan där hyr skolan in vid behov, vilket betyder att de inte har tillgång till kurator varje dag, säger hon och fortsätter:

– Jag hinner sällan eller aldrig att jobba förebyggande. Jag är inte ens där att jag har en plan för vad jag skulle vilja arbeta med om jag hade haft den möjligheten. Jag rycker ut när eleverna mår dåligt, men vi hinner inte ta ett samlat grepp för att genomföra några generella åtgärder.

Till hösten ska skolan utvidgas med cirka 250 elever, eftersom Fryshuset i år har tagit över KF Gymnasiet från KF. Suzan Haapanen berättar att hon har sagt ifrån att hon inte kan ta sig an fler elever och det förs just nu en diskussion på skolan om en eventuell utökning av kuratorsfunktionen.

– Jag har maximalt elevunderlag på min tjänst. Det kommer att behövas mer resurser när skolan utvidgas. Jag har tagit upp frågan med ledningen och jag tycker att jag har fått gehör för det, men till sist handlar det förstås om vad ekonomin tillåter.

Hon tycker att det är svårt att leva upp till intentionen att alla elever ska ha tillgång till skolkurator.

– Tillgång och tillgång. Jag finns ju här, alla som vill kan komma till mig. Jag gör så gott jag kan för att hinna med.

Även på kommunala Bredängskolan med cirka 550 grundskoleelever är det tufft att räcka till för alla. Liselotte Steen-Strandell, skolkurator:

– När jag inte hinner vara ute tillräckligt får jag lita på att lärarna berättar om det är något problem. När någon söker mig så ordnar jag en tid, det brukar gå om man fixar och tråcklar.

Hennes arbete är ofta akutstyrt, men hon tycker trots det att hon hinner med en del förebyggande arbete. Hon nämner bland annat ett samverkansprojekt i Skärholmen kallat Barn i riskzonen som drivs tillsammans med fältassistenter, närpolis och fritidspersonal. Ett annat är ABC Alla barn i centrum, ett projekt för att ge föräldrar stöd i form av kurser.

– Vi har hållit i ABC-kurser för föräldrar. Tyvärr hade vi inte tid med det förra terminen men jag hoppas att vi kan starta dem på nytt igen, för det var jättepositivt.

Men många gånger tar det akuta arbetet över. ”Det prioriterar sig självt, det akuta måste man ta hand om”, som hon säger.

– Jag skulle önska att vi kunde hjälpa eleverna innan det gått för långt. När skolproblem är akuta är de mycket svåra att lösa på ett bra sätt. Därför har vi ambitionen att lösa de svårigheter som barnen har innan de blivit ett problem.

Liselotte Steen-Strandell ingår i elevhälsogruppen tillsammans med skolledning, specialpedagoger, skolsköterska och skolpsykolog. Som skolkurator agerar hon spindeln i nätet mellan skola, elev, föräldrar och med socialtjänsten om den har blivit inkopplad. Hon tycker att hennes arbete är uppskattat:

– Det är i mötet med eleverna som man känner att man gör en stor insats.

Elevernas behov av stöd har ökat de senaste åren och därmed arbetsbelastningen. Det kan i sin tur hänga ihop med ekonomin i samhället i stort, tror Liselotte Steen-Strandell. Även om arbetslösheten inte är så hög i Bredäng är det många föräldrar som arbetar hårt och har långa resvägar på grund av bostadsbristen.

Hon understryker att det är viktigt att det finns tid att samverka i skolan:

– Det måste finnas resurser så att vi hinner definiera problemen tillsammans och hitta de bästa lösningarna för eleverna på ett tidigt stadium. I år har vi fått en förstärkning i elevhälsogruppen eftersom vi nu har en psykolog på heltid, mot tidigare på deltid. Det är jag väldigt glad för. Det skulle naturligtvis inte vara fel med fler skolkuratorstimmar. Behoven är stora.

Dagens elever mår sämre än tidigare, säger sju av tio skolkuratorer. Psykisk ohälsa hos elever utgör den vanligaste av kuratorns arbetsuppgifter i undersökningen. Svåra hemförhållanden och hög frånvaro är några andra.

Ofta samverkar flera olika problem i ett och samma elevärende, vilket kan göra fallen mycket komplexa, säger Liselotte Steen-Strandell. Hon tycker att det har blivit märkbart på senare år.

Suzan Haapanen på Fryshuset har också noterat en förändring:

– Jag ser ingen dramatisk ökning av problemen på skolan. Det är ständigt ett konstant flöde av elever som vill träffa mig, ibland handlar det om svåra saker, och ibland vill de bara ha en vuxen att bolla med. Däremot ser jag fler elever med särskilda behov utifrån neuropsykiatriska diagnoser och som därför behöver stöd, bland annat med struktur. De behöver tydlig hjälp med uppgifter i stort och smått, i både i vardagen och i skolan.

Suzan Haapanen har arbetat på Fryshuset i tre och ett halvt år:

– Mitt arbete är fruktansvärt roligt. Det är omväxlande och ungdomarna är fantastiska att prata med. Särskilt gymnasieeleverna som har nått en ålder då de kan reflektera över sig själva. Ena dagen tror jag att det ska bli en lugn dag med tid för administration, men då kan det stå elever i kö för att få prata. Andra dagar har jag fulltecknat i almanackan men då kan det hända att de inte dyker upp. Tillgänglighet är jätteviktigt. Jag försöker att ha min dörr öppen så mycket som möjligt.

Heike Erkers:

Den nya skollagen krav om rätt till skolkurator borde ha inneburit att fler skolkuratorer anställts. Men i den undersökning som Akademikerförbundet SSR låtit Novus göra uppger nästan sju av tio skolkuratorer att de inte fått fler kolleger i sitt område.

– Vi hade stor tilltro till den nya lagen och tänkte att nu vill politikerna verkligen något. Vi hoppades att situationen för skolkuratorerna skulle bli bättre, men det blev snarare tvärtom. Vi får många signaler om att antalet elever per kurator ökar, eller att friskolor köper in tjänsten vid behov. Kuratorer har ett ansvar att arbeta förebyggande och då kan man inte köpa in tjänsten när det behövs, säger förbundsordförande Heike Erkers.

Hon och förbundet kräver nu att kommunpolitikerna tar sitt ansvar och ger kuratorerna möjlighet att göra ett gott arbete på skolorna. Akademikerförbundet SSR vill också att regeringen följer upp kommunernas ansvar. Förbundet menar att lagen är tandlös, men kräver ingen skärpning. Det ska räcka med att lagen verkligen följs.

Även Lärarnas Riksförbund har uttalat sitt stöd för förbundet i frågan.

– Vi är glada och stolta över att lärarna stöttar oss, säger Heike Erkers.

Skrivet av Karin Johnsson

up 36
Kommentera inlägget på vår medlemssajt