Därför väljer socialsekreterarna att gå

Sedd av 9014

Socialt arbete. Forskaren Jonas Welander har undersökt varför socialsekreterare fattar beslutet att lämna sina jobb. På Socionomdagarna berättade han om resultaten i studien Tillitskollapser: Orsaker till exit bland socialsekreterare.

Senast ändrad 10:07, 9 Dec 2016
Foto: Jennie Aquilonius.
Doktoranden Jonas Welander presenterade sin forskning på Socionomdagarna.

Det är en mörk bild som Jonas Welander, doktorand i arbetslivsvetenskap vid Mälardalens högskola, tecknar i sal 12A på Stockholmsmässan. I studien kontaktade forskargruppen 70 socialsekreterare i två mellanstora kommuner som lämnat sina arbeten under 2014. Av dem slutade 57 personer framför allt på grund av att de var missnöjda med sina arbetsförhållanden.

– Samtidigt kan det här vara ett hälsotecken, att socialsekreterarna säger ifrån. De visar att de är en kritisk, reflekterande yrkesgrupp som inte ställer upp på vad som helst. Det finns ett hälsosamt motstånd, säger Jonas Welander.

Forskarna djupintervjuade 31 av de 57 missnöjda socialsekreterarna. Bland annat upplevde deltagarna en brist mellan krav och resurser som ledde till att kvaliteten i arbetet blev lidande. När de signalerade att arbetsbelastningen var orimlig svarade organisationen ofta med att skuldbelägga individen.

– De enskilda arbetstagarna  skulle själva bli bättre på att prioritera sina arbetsuppgifter och på att hantera sin egen stress. Hur arbetet var organiserat förändrades inte, utan det var individen själv som skulle justera sitt sätt att arbeta för att bli mer effektiv och välfungerande, säger Jonas Welander.

Det här ledde till stressrelaterad ohälsa hos socialsekreterarna, som utmattning, sömnproblem och depression.

En annan faktor som ledde till exit var att socialsekreterarna upplevde att de fick låg uppskattning för sin arbetsinsats trots hög arbetsbelastning. Responsen från organisationen var ofta tystnad och olika ”Vi kan inget göra”-signaler.

– Det fanns också en normaliseringsrespons, att alla i branschen har det lika tufft och många klarar av det. Här ska man också komma ihåg att första linjens chefer i offentlig sektor inte har de bästa förutsättningarna för att bedriva ett stöttande ledarskap.

Tystnaden och normaliseringen ledde till känslor av utbytbarhet, ilska och självtvivel hos socialsekreterarna. Många tyckte att organisationen inte tog hand om sina anställda och inte agerade som att den ville behålla sin personal. Ofta hölls krismöten som inte ledde till förändringar.

Deltagarna i studien tyckte också att den professionella etiken nedvärderades. Fokus på effektivitet och produktivitet utifrån mål- och resultatstyrning var överordnat det långsiktiga, kvalitativa sociala arbetet.

– Det vi ser i materialet är att organisationerna inte visar förtroende för socialsekreterarna som kollektiv. Därför har reaktionerna nästan uteslutande handlat om en tillitskollaps mot organisationens personalpolitik.

Studien utgår från en teori om psykologiska kontrakt. Kontraktet består av uttalade och framför allt underförstådda löften och åtaganden mellan arbetsgivare och anställda. I det här fallet upplevde deltagarna i studien att det hade skett brott eller kränkningar mot kontraktet när det gäller balans mellan krav och resurser, erkännande av arbetsinsatser, att värdesättandet av den professionella etiken och att organisationen månade om sin personal.

Enligt Jonas Welander har det psykologiska kontraktet betydelse för anställdas hälsa och för deras beslut att lämna arbetsplatsen. Men, säger han, det finns forskning som visar att det går att återställa kontrakt som börjat svaja.

– Det mest konstruktiva sättet är att, från organisationens sida, faktiskt initiera en förändring som återställer balansen. Det räcker inte att enbart erbjuda förklaringar till varför arbetsförhållandena ser ut som de gör. Både anställda och chefer behöver också ta med sig vetskapen om att de psykologiska kontrakten existerar och har stor betydelse. Man behöver jobba med tydlighet kring innehållet, både vid anställning och fortlöpande

Läs mer

Akademikern Plus: Stenungsund skapar arbetsglädje

Arbetsmiljöverket larmar om arbetsmiljön i socialtjänsten

Akademikern Plus: Nu siktar socialtjänsten uppåt

up 243
Kommentera inlägget på vår medlemssajt