Bäst prestation i tysta rum

Sedd av 138

Akademikern. Forskare har följt Trafikverkets omställning från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar att medarbetarna presterade bäst i tysta rum.

Senast ändrad 10:15, 27 Aug 2018
Foto: Getty.
Genrebild.

På senare år har allt fler arbetsgivare, både inom offentlig och privat sektor, valt att byta ut de klassiska cellkontoren mot aktivitetsbaserade kontor. Men trots det har det varit relativt lite forskning om hur aktivitetsbaserade kontor påverkar arbetsmiljön, berättar Helena Jahncke.

Hon är doktor i psykologi och forskare vid Högskolan i Gävle och har precis avslutat en stor studie där hon och hennes forskarkollegor under tre år har följt anställda inom Trafikverket för att se hur de upplevde myndighetens övergång till aktivitetsbaserade kontor. De följde cirka 500 anställda som jobbade på fyra olika kontor runt om i landet. 

En sak som forskarna tittade på var hur effektivt medarbetarna arbetade i det aktivitetsbaserade kontoret. Resultatet visar att de medarbetare som bytte arbetsställe fler än fyra gånger per dag upplevde att de hade en högre produktivitetet, jämfört med de som inte växlade alls. Merparten växlade dock 1–2 gånger per dag.

– Vi kan inte svara på varför produktiviteten ökar, men man kan spekulera i att det är positivt att växla till en miljö som passar ens arbetsuppgifter, säger Helena Jahncke.

Medarbetarna fick också göra koncentrationskrävande tester på sin arbetsplats samtidigt som de hade hörlurar som återgav ljud som spelats in tidigare vid deras olika arbetsstationer. Syftet var att ta reda på i vilken miljö de presterade bäst.

– Topprestationen uppnåddes i rum där medarbetaren satt enskilt och hade bra ljudisolering. Det fanns även en mellankategori av arbetsytor, exempevis stora rum med tysta zoner. Sämst var prestationen i stora rum där man fick prata med varandra. 

Studien visar också att:

  • Medarbetarnas fysiska aktivitet ökade marginellt på ett av fyra kontor. I övrigt satt man ner lika mycket som förut.  
  • Den psykosociala arbetsmiljön och generella hälsan förändrades inte av införandet aktivitetsbaserat kontor. 
  • Fler än hälften föredrog fortfarande cellkontor efter bytet. Men antalet som var positiva till aktivitesbaserade kontor ökade när man väl fått arbeta där ett tag. 

Helena Jahncke påpekar att arbetsgivaren har ett viktigt ansvar i att förbereda medarbetarna på omställningen till aktivitetsbaserat kontor.  

– Det går inte att jobba på som vanligt utan medarbetarna måste få möjlighet att lära sig ett nytt sätt att arbeta. Ett sätt kan vara att först implementera det nya arbetssättet och sedan kontorsförändringen, säger hon. 

Text: Stina Loman.

Läs mer: 

Chefer trivs bäst med aktivitetsbaserade kontor

up 18