Artighet på jobbet påverkar hälsan

Sedd av 64

Arbetsmiljö. Lite gammaldags artighet är inte bara trevligt. Att lyfta på hatten för sina kollegor kan vara skillnaden mellan en hälsosam och en ohälsosam arbetsplats.

Senast ändrad 14:25, 13 Aug 2020
Foto: Foto: Grafik: Rasmus Meisler (foto: privat)..
Små vardagliga övertramp kan få stora konsekvenser för arbetsmiljön, berättar Kristoffer Holm.

Lyfter du på hatten när du möter dina kollegor på jobbet? Nähä, du har inte hatt... Men ser du till att du bjuder med alla på kontoret när det är fikadags då? Tittar du dem du talar med i ögonen? Pratar du på ett sådant sätt att du inte utesluter eller sårar personer omkring dig?

Låt oss hoppas det, för den här typen av hövligt beteende ökar arbetslust, välmående, kreativitet och prestation hos dina medarbetare. När forskare genomförde en studie på ett kanadensiskt sjukhus och lät processledare en gång i månaden utbilda och samtala kring beteendefrågor på arbetsgruppsnivå, sjönk sjukfrånvaron med 38 procent. Dessutom minskade de stressrelaterade besvären, samtidigt som tilliten till ledningen ökade.

Omvänt kan också de mest vardagliga små sociala övertramp, sådant som inte ens behöver vara avsiktligt, få vida konsekvenser. Det berättar Kristoffer Holm, psykologidoktorand på Lunds universitet och förra årets HR-forskare.

– Man har till och med sett en koppling mellan att utsättas för detta och utmattning. På en organisatorisk nivå ser vi framför allt att det försvinner en hel del arbetstid när medarbetare måste gå runt och fundera på arbetskulturen.

Problemet med ohövlighet är utbrett i Sverige. Enligt en enkätstudie som Kristoffer Holm varit med och genomfört med ett representativt urval från hela arbetsmarknaden har inte mindre än 73 procent av arbetstagarna utsatts för ohövligt beteende från en kollega under det senaste året. 52 procent har mött det från en chef, och 66 procent hade själva betett sig ohövligt mot andra.

Så vad beror det här på? Enligt Kristoffer Holm finns det flera möjliga svar, som dåligt ledarskap och missar i den digitala kommunikationen. En annan viktig förklaring handlar om arbetsmiljön.

– Hög arbetsbelastning innebär till exempel en ökad risk för att man ska utsätta andra för ohövligt beteende, antagligen helt enkelt därför att det skapar stress. Om man till det lägger en otrygg anställning och lågt socialt stöd höjs risken ytterligare.

Med tanke på att arbetsmarknaden alltmer fragmentariseras skulle man här kunna hitta åtminstone en delförklaring till att det ohövliga beteendet växer i omfattning. För så tycks det vara. I Sverige existerar ännu ingen forskning på området, men i till exempel USA finns studier som tydligt pekar på en upptrappning.

Utvecklingen skulle också kunna bero på en större beteendeförändring i samhället. Karin Villaume är forskare på Karolinska institutet, och håller just nu på att undersöka beteendet i detaljhandeln. Hon pekar på ett möjligt samband mellan ohövlighet och narcissism, en personlighetsegenskap som också den breder ut sig, enligt internationell forskning.

– Det är inte så konstigt egentligen. När man enbart fokuserar på sig själv så ökar risken för att man inte riktigt tänker på andra. Narcissism medför också känslor av berättigande. Man tycker sig kanske ha rätten att snäsa av någon i närheten.

Det här betyder inte att man inte kan göra någonting åt problemet – vilket exemplet med det kanadensiska sjukhuset visade.  Tvärtom sköter en del av arbetet sig självt. För precis som med ohövligt beteende så ”smittar” hövlighet. Enkelt sammanfattat: Om du blir schysst bemött ökar sannolikheten för att du bemöter du andra på samma sätt.

Men vill man att en arbetskultur måste man jobba fokuserat med det, enligt Karin Villaume. Det är viktigt med tydliga beteenderegler, och lika tydliga riktlinjer för vart man vänder sig om man upplever obehag.

– Man kanske till och med ska ta upp den här frågan när man rekryterar ny personal: Det här är våra beteende-regler, här beter vi oss hövligt mot varandra. Och så helst att man konkretiserar vad det är för beteenden det handlar om, och vilka konsekvenserna blir om man följer respektive bryter mot reglerna.

En organisation som lyft på hatten för hövligheten är Riksteatern. Arbetet med att förbättra kulturen påbörjades för några år sedan, när det visade sig att en del medarbetare mådde dåligt, och intensifierades i och med metoo. Anna Lundberg, docent i genusvetenskap och verksamhetsutvecklare på teatern, är en av dem som driver frågorna.

– En av de första sakerna ledningsgruppen gjorde vara att rita upp en linje. Längst till höger skrev cheferna "övergrepp/brott", i mitten "kränkande särbehandling/diskriminering", och längst till vänster ”jargong”. Sedan pekade de på ”jargong” och sade: Ska vi komma åt det som är mitten, och gud förbjude det längst till höger, då är det här som vi måste börja.

Riksteatern har arbetat på flera plan, berättar Anna Lundberg. Själv har hon föreläst för alla chefer och hållit i workshops på olika avdelningar. De har dessutom infört en ny bemötandekod, som nu ska implementeras. Situationen har förbättrats avsevärt.

– Ja, det har blivit så mycket bättre. Sedan ska jag inte säga att det är problemfritt – det vore livsfarligt. Vi pratar konstant om hur vi ska fånga upp det som sker.

up 20