Akademikern Plus: Lockar med lön

2 000 kronor mer i månaden för alla som jobbat två år med myndighetsutövning i socialförvaltningen. Ytterligare 1 000 kronor för dem som jobbat fem år eller mer. Så inledde Österåkers kommun sin lönesatsning riktad mot socialsekreterare, LSS-handläggare och biståndshandläggare. Därefter infördes en lönetrappa som innebär att nyanställda får 2 000 kronor i löneökning efter två år och ytterligare 2 000 kronor efter fyra år.  

– Det är inte kopplat till de lönekriterier vi har i övrigt, utan är en garanterad ökning utöver de lönerevisioner som görs årligen, säger Anders Lindblad som sedan årsskiftet är tillförordnad socialchef i Österåkers kommun. 

Lönetrappan infördes av kommunen 2015. Tanken är att de som stannar kvar i socialförvaltningen ska vara försäkrade en viss löneutveckling. Sedan några år tillbaka har Österåkers kommun haft problem att rekrytera socialsekreterare och biståndshandläggare. Personalomsättningen har varit hög.

– Många socionomer har insett att om de går till bemanningsföretag eller en annan kommun så får de högre lön. Men man ska inte behöva göra det för att få upp sin lön, säger Anders Lindblad.

Från och med i år gör kommunen ännu en lönesatsning som riktas till alla inom socialförvaltningen, inte bara personal med myndighetsutövande uppgifter, och som fördelas individuellt. Det innebär en lönekostnadsökning på mellan sju och åtta procent från och med juli. Socialnämnden har haft överskott i budgeten på grund av vakanser, och en del av pengarna har nu använts till satsningen. Utöver det har kommunen skjutit till ytterligare pengar.

Reaktionerna bland medarbetarna i Österåker har varit positiva, enligt Anders Lindblad, även om det är för tidigt att säga något om effekterna av årets satsning. Lönetrappan verkar ha gett visst resultat: färre slutar nu än tidigare.

Men sambandet mellan lön och motivation i arbetet är inte enkelt. Enligt Karin Karlström, legitimerad psykolog och utredare på Saco, brukar lön räknas som en hygienfaktor på arbetet och inte en motivationsfaktor. 

– Lönen är en golvnivå som man räknar med. Sedan är det lätt att bli missnöjd om lönen inte upplevs som tillräcklig, men det är inte lika lätt att motiveras ytterligare genom högre lön.

Karin Karlström menar att det inte är själva lönenivån som är mest relevant, utan hur arbetsgivaren hanterar lönen och lönesättningsprocessen. I psykologisk löneforskning talar man om olika typer av upplevd rättvisa i förhållande till lönen. De flesta jämför sin lön med andras och behöver känna att fördelningen är rimlig. Det är också viktigt att anställda har tillit till processen: att lönesättningen hanteras konsekvent i hela organisationen, att det råder transparens kring hur lönerna bestäms och att anställda blir lyssnade på angående sina prestationer. Även bemötande och återkoppling under lönesamtal är viktigt, liksom information kring lönen och svar på frågan ”varför får jag just den här lönen?”

– Allt detta är sådant man sett är viktigt när det gäller löner. Hur man hanterar medarbetarna som individer, relationerna på arbetsplatsen, hur tydliga cheferna är när det gäller feedback och återkoppling, säger Karin Karlström och poängterar att detta kräver goda förutsättningar för chefer att göra sitt jobb. 

Louise Lyckheim, lokalt samverkansombud för Akademikerförbundet SSR i Österåker, tycker att kommunens lönesatsning är positiv. Samtidigt tror hon att mer fokus behöver läggas på den psykosociala arbetsmiljön för att komma till rätta med den höga personalomsättningen i socialtjänsten. Höjda löner var inget krav från fackligt håll när situationen blev akut.

– Vi tänkte att man måste se över ledningens ansvar och personalens arbetssituation. Personalen var stressad. Hur många ärenden ska man ha, behöver man anställa fler? Men vi sa såklart inte nej till en lönetrappa, säger Louise Lyckheim.

Hon hade gärna sett större tydlighet kring lönesatsningen, inte minst den individuella fördelningen som införts i år och vad den baseras på. Risken finns att personer som haft mycket att göra under en period får högre lön. Det är inte rättvist, tycker hon – hur mycket personalen har att göra går i vågor och är inget de själva kan påverka.

Enligt Louise Lyckheim vill personalen främst känna sig uppskattade och ha tillgång till sina chefer. Ett problem har varit en oklar chefsstruktur. Varje enhetschef har haft många medarbetare under sig, med en samordnare som mellanhand. 

– Men de hade inga befogenheter, så det var meningslöst. Det är ju dessutom cheferna som är lönesättande. Det är svårt för dem när de inte ser vad personalen gör. 

Just nu pågår en organisations-
översyn som involverar en arbetsgrupp med medarbetare, fackliga representanter och personer från personalenheten. Framöver ska socialförvaltningen omorganiseras. Tanken är att få fler enheter med färre medarbetare under varje enhetschef. Samordnarrollen försvinner helt. 

Louise Lyckheim är hoppfull inför den nya organisationen. Ledarskapet är viktigare än lönerna, anser hon.

Tillförordnade socialchefen Anders Lindblad tror inte heller att höjd lön är det viktigaste för att komma till rätta med hög personalomsättning.

– Det krävs möjligheter till kompetensutveckling, bra introduktion i arbetet och gott ledarskap. Vi skulle bland annat vilja få till en kvalitetssäkring av våra chefer. Men man ska inte behöva byta arbetsgivare för att få upp sin lön.  

Text: Emmeli Nilsson, Akademikern

Läs mer!

• Akademikerns nya tematidning om socialtjänsten
• Malmö tar hjälp av forskare för att lyfta arbetsmiljön
• Nu siktar socialtjänsten uppåt
• Stenungsund skapar arbetsglädje