Akademikern: Nytt nummer om att bli varslad

Sedd av 47

Akademikern. Varslen duggar tätt. Vem får stanna, vem får gå? Nya Akademikern tar reda på hur det fungerar när arbetsgivare vill säga upp personal.

Senast ändrad 10:00, 5 Jun 2019
Foto: Jessica Segerberg.

I början av året fick Arbetsförmedlingens 13 500 anställda beskedet att 4 500 av dem varslas. Några veckor senare presenterades en lista på kontor från norr till söder som kommer att läggas ner. I slutet av maj hade 800 medarbetare omplacerats och 1 650 sagts upp. Beskedet om vilka chefer som drabbas väntas efter sommaren. Varslet beskrivs som ett av Sveriges största, både för att det omfattar så pass många och för att det berör hela landet. 

När beskedet kom fick Helén Justegård, ordförande i Saco-S på Arbetsförmedlingen, plötsligt en arbetsuppgift utan dess like. "Det är oprövad mark. Det är ingen av oss som jobbat med ett så här stort varsel", berättar hon när Akademikern följer henne under vårens förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Det är inte bara Arbetsförmedlingen som vill dra ner på personalstyrkan. Under årets första kvartal varslades nästan 20 000 personer på knappt 800 arbetsplatser. Flest i privat sektor, men även på myndigheter, i regioner och kommuner.

En av dem som fått känna på hur det är att tvingas sluta är samhällsvetaren Kristian Ohlson Gonzales. Tidigare i år blev han uppsagd i samband med att företaget han arbetade på drog ner på verksamheten. Vi träffar honom första dagen på nya jobbet, som han börjar på efter tre månaders arbetslöshet. Under den tiden fick han stöd av en omställningsorganisation. De arbetar på uppdrag av arbetsmarknadens parter med att på olika sätt hjälpa dig på vägen till ett nytt jobb.

De allra flesta lyckas hitta en ny sysselsättning, rapporterar omställningsorganisationerna. Det kan vara ett nytt arbete, studier eller eget företag. Men det är inte lika lätt för alla. Statistik visar att nästan var femte som jobbat på en arbetsplats som varslat har varit eller är arbetslös ett halvår efteråt. Och det drabbar främst grupper som redan diskrimineras på arbetsmarknaden, enligt forskning. För att få nytt jobb gäller det att ha "rätt" kön, ålder, utbildning och födelseland.

I vårens sista nummer träffar vi också Niclas Nilsson på Expo, som jobbar med att synliggöra extremism i samhället. Vi spanar på om det är dags för hjärnvänliga arbetsplatser – dagens arbetsmiljö ställer nämligen hårda krav på våra hjärnor. Och så tar vi reda på vad som händer med ditt jobb om du döms för brott som du begått på fritiden.

Akademikern nummer 3 2019 kommer i din brevlåda i dag och går också att bläddra i här. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker: chefred@akademikern.se. Tidningen är till för dig och vi vill att den ska kännas angelägen. För att lyckas med det behöver vi din feedback.

Trevlig läsning!

Åsa Bolmstedt, chefredaktör.

up 43