Det var i höstas som en mångårig och infekterad arbetsmiljökonflikt i Åstorps kommun i nordvästra Skåne till slut blev rättssak. Men inte på grund av de kränkningar och hot som rapporterats – utan på grund av ett misstänkt brott mot yttrandefrihetslagen och det så kallade efterforskningsförbudet.
Det är en lång och snårig historia som rullas upp. I centrum står en lokalpolitiker och anklagelser om kränkande särbehandling sedan minst fem år tillbaka. I en rapport från Previa från 2014 uppger 22 procent av tjänstemännen inom samtliga Åstorps förvaltningar att de utsätts för bland annat elaka yttranden, negativa kommentarer, skäll, ifrågasättande av deras kompetens och rent av hot. Nio av tio pekar ut den nu åtalade politikern.
Lokala, nationella och fackliga medier har bevakat händelserna sedan flera år tillbaka. Få av tjänstemännen vågade ställa upp på intervjuer, men en av dem beslutade sig till slut för att låta sig intervjuas av SVT:s reporter. En annan tjänsteman hade kontakt med reportern, men deltog inte i någon intervju. Efteråt tillfrågades den ena målsäganden via mejl om han blivit intervjuad om anklagelserna mot politikern. Den andra målsäganden säger att politikern ställt samma fråga på telefon. Det är denna efterforskning som nu blivit rättssak.
Saknas rättspraxis
Frågan som ska upp i rätten i nästa vecka handlar om mer än bara Åstorps kommun och dess tjänstemän. När det gäller efterforskningsförbud och politiker saknas nämligen rättspraxis. Enligt lagstiftningen är det förbjudet för företrädare för statliga eller kommunala myndigheter att försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Detta för att ge anställda möjlighet att berätta om brister och problem utan att riskera påföljder från arbetsgivaren. Men den nu åtalade politikern menar att han agerat som privatperson, och nekar till anklagelserna om efterforskningsbrott, enligt förundersökningen.
Rättegången inleds på måndag.
Text: Ylva Mossing
