Privatiseringsiver eller missförstånd orsak till Arbetsförmedlingens problem?

ARBETSFÖRMEDLING Är det missförstånd av januariavtalets intentioner som är orsaken till att så få personer med funktionsnedsättningar får jobb? Eller är det en övertro på privatiseringen?

Nicklas Mårtensson, Ursula Berge, Alireza Akhondi och Anna Johansson debatterade Arbetsförmedlingens möjligheter att få ut personer med funktionsnedsättning i jobb. Närmast i bild moderator Mikael Klein.

Foto: Annika Clemens

Över hälften av personer med funktionsnedsättning har inte jobb, konstaterade moderator Mikael Klein inledningsvis på seminariet om Arbetsförmedlingen på Almedalens sista dag. Frågan som panelen skulle debattera var hur reformen av Arbetsförmedlingen kan ge jobb till personer med funktionsnedsättning.

Flera av talarna var överens om att Arbetsförmedlingen inte har lyckats med det uppdraget. Frågan de inte är lika överens om är om det är trots de senaste årens reformering eller på grund av.

Enligt Alireza Akhondi (C), arbetsmarknadspolitisk talesperson, handlar det om missförstånd och okunskap om intentionerna med januariavtalet.

– Det finns ett enormt missförstånd, både av syfte, mål och process och det är synd. Det är ett jättebra spår som vi har satt i gång, men jag åker runt i landet och träffar arbetsförmedlingschefer och får ägna mycket tid för att förklara vad reformen innebär.

Han berättade hur han själv fick söka 601 jobb. Han fick 600 nej innan han till sist fick ett jobb och han ser reformeringen av Arbetsförmedlingen som nödvändig.

Enligt Alireza Akhondi var Centerpartiets syfte att minska administrationen för Arbetsförmedlingen som har en viktig roll när det gäller myndighetesutövning.

– Sedan när det gäller att expediera besluten, att utföra det som ska göras, spelar det ingen roll vem som gör det. Det kan vara privata aktörer, idéburna eller kommuner. Den här gruppen behöver hjälp på olika sätt och rätt aktör ska göra rätt saker.

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, tycker tvärtom att en övertro på privatisering är en av orsakerna till Arbetsförmedlingens problem.

– Förändringar behövde göras, men den styrning och den klåfingrighet som vi har sett de senaste åren har inte varit till gagn för individerna, säger hon.

– Det finns en övertro på marknaden, att om vi bara privatiserar så löser det allt. Det i kombination med servettskissen blev ett dråpslag för verksamheten.

Servettskissen är den M-KD-budget som röstades igenom i riksdagen i slutet av 2018. Den var kortfattad och har därför gått under namnet servettskiss. De stora besparingskrav som lades på Arbetsförmedlingen ledde till att en stor del av personalstyrkan sades upp.

– En gigantisk budgetneddragning på kort tid samtidigt som Arbetsförmedlingen förberedde för en stor organisationsförändring, självklart satte det spår, säger Anna Johansson (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Nedläggningen av Arbetsförmedlingens kontor i mindre kommuner har försvårat för personer med funktionsnedsättning att få hjälp, berättade Nicklas Mårtensson, generalsekreterare vid Funktionsrätt Sverige.

– Arbetsförmedlingens kontor försvann på många mindre orter, men för många personer med funktionsnedsättning är det personliga mötet viktigt.

Alireza Akhondi menar stängningen av kontor på småorter inte är en följd av januariavtalet, utan att det är Arbetsförmedlingens egen förändringsresa som började redan 2014 som ledde till nedläggningen av kontor på många håll.

– Intentionerna med ”digital first” var goda, men konsekvensen blev att resurser togs från lokalkontoren.

De lokala kontoren är viktiga för gruppen med funktionsnedsättning. Det var panelen enig om. Dessutom behövs olika aktörer, specialiserade på olika gruppers förutsättningar. Men även arbetsmarknaden behöver förändras för att personer med funktionsnedsättning ska få jobb.

– Vi måste också utgå från den arbetsmarknad som finns, hur man kan utforma arbetsplatserna. En del av förklaringen är inte Arbetsförmedlingen utan en arbetsmarknad som har höga och ibland orealistiska krav och förväntningar på hur en anställd ska vara, säger Anna Johansson.

Såväl arbetsgivare som fackföreningar och privatpersoner behöver komma bort från de snäva norm som sållar bort bland annat personer med funktionsnedsättning.

– Vi måste vidga normen och se arbetsförmågan i stället för begränsningarna. Det gäller även fackföreningsrörelsen, vi måste jobba mycket hårdare, säger Ursula Berge.

– Vi ser samma problem för invandrade akademiker, vi måste befria oss från de där begränsningarna som gjorde att Alireza fick söka 600 jobb.

Inte minst eftersom det råder akut kompetensbrist i många yrken, något som har diskuterats tidigare i Almedalen.

Ursula Berge efterlyste ett nytt mindset.

– Vi är i ett läge där vi måste ta tillvara varje resurs. Vi måste ta tillvara varenda människa, de behövs i välfärden.

Läs mer >> Svårare för funktionsnedsatta att få stöd av Arbetsförmedlingen

Annika Clemens

Senaste nytt

Synpunkter från golvet viktiga i avtalsrörelsen

AVTAL Ett intensivt arbete pågår just nu inom pr...
5 december, 2022

Myndighetspersonal ofta utsatta för hot

ARBETSMILJÖ Anställda på statliga myndigheter utsätts ...
2 december, 2022

Så funkar det: Turordning

ARBETSRÄTT Riksdagen har beslutat om nya turordningsr...
30 november, 2022

Så påverkas Arbetsförmedlingen av regeringens nedskä...

ARBETSFÖRMEDLINGEN 2,1 miljarder kronor. Så mycket minskar an...
29 november, 2022


Läs även

Så påverkas Arbetsförmedlingen av regeringens nedskä...

ARBETSFÖRMEDLINGEN 2,1 miljarder kronor. Så mycket minskar an...
29 november, 2022

Klimatfrågan på paus – ”Facket kan ta tydligare stäl...

HÅLLBARHET FN:s årliga klimatmöte hålls just nu i Egy...
15 november, 2022

Kritik mot otillräcklig satsning på förebyggande arbete

POLITIK Akademikerförbundet SSR: ”Ett hån mot våra...
11 november, 2022

Studenter kritiska till budgeten – ”Levererar inte a...

EKONOMI Budgeten innehåller inte de förbättringar ...
9 november, 2022