Pojkarna halkar efter: ”Konsekvenserna har blivit betydligt värre”

Att pojkar presterar sämre än flickor i grundskolan är en gammal sanning. Det berättar Anna Sjögren, docent i nationalekonomi och verksam som forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Så har det faktiskt sett ut så långt tillbaka vi kan mäta. Det finns ingen samlad statistik över betyg från 30- och 40-talet, men de uppgifter som finns tyder på att flickor klarade sig bättre redan då.

Skillnaden har heller inte vuxit särskilt mycket det senaste decenniet. Vad som däremot har förändrats är konsekvenserna av den, som har blivit betydligt värre än tidigare. Både för individerna och för samhället i stort.

Svårt redan innan gymnasiet

Det första slaget kommer redan när pojkarna avslutar nian: var femte elev uppfyller inte kraven för att gå vidare till gymnasiet. Det är ett svart Europarekord som Anna Sjögren kopplar till alltför höga trösklar.

– Det stora gapet mellan könen vad gäller att komma in på gymnasiet, men också att slutföra det, uppstod egentligen i samband med införandet av programgymnasiet och det målrelaterade betygssystemet i mitten av 90-talet. Plötsligt krävdes godkända betyg för att gå ett nationellt program.

Även i högre studier halkar männen efter. Enligt UKÄ:s statistikdatabas utgjorde kvinnor 61 procent av de registrerade studenterna under höstterminen 2023, medan män stod för 39 procent. Skillnaden mellan könen har därmed ökat från drygt 4 procentenheter år 1977 till cirka 23 procentenheter år 2023.

Trenden är tydlig också på prestigeprogrammen: 37 av de 40 mest eftersökta utbildningarna domineras nu av kvinnor, enligt siffror från Universitets- och högskolerådet 2020.

– Vi ser att kvinnor i större utsträckning har börjat studera till typiskt manliga, i regel rätt högbetalda karriäryrken, som läkare, jurister och ekonomer. Vi ser däremot inte riktigt samma utveckling av män som söker sig till kvinnodominerande fält.

Arbetslöshet bland unga män

I takt med att allt fler kvinnor gör karriär och intar chefspositioner – det är färre kvinnliga chefer än manliga i privat sektor, men fler i regional, kommunal och statlig – är de unga männen överrepresenterade bland arbetslösa och personer i utanförskap, liksom vad gäller narkotikamissbruk, kriminalitet och – suicid.

– Även om kvinnor oftare söker hjälp för psykisk ohälsa är det mycket vanligare att män tar sina liv, berättar Fredrik Zimmerman, författare, skolforskare, lektor vid Högskolan i Borås.

Han vill lägga ytterligare en aspekt av utanförskapet till diskussionen: den ofrivilliga ensamheten. Nästan var femte sjukskriven eller arbetslös man besväras ofta eller alltid av ensamhet, enligt statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät. Det kan ge psykologiska, men också fysiologiska, effekter, som försämrat immunförsvar, risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och smärtproblematik.

– Män utan utbildning blir lätt utslagna från relationsmarknaden: de får svårare att bilda familj och gifta sig. Till skillnad från kvinnor, som i det här avseendet inte påverkas av utbildningsgrad, är de mycket mindre populära. Det ser vi i statistik om giftermål och dejtingappar.

Män har förlorat sitt försprång

Så vad beror denna männens olyckliga utvecklingskurva på? Vad är egentligen orsaken till att de hamnar efter redan i skolan, något som tycks vara en viktig orsak till senare problem?

Ett svar är enkelt biologiskt: Pojkars hjärna utvecklas långsammare än flickors. Ett annat, som Anna Sjögren föreslår, är att pojkar kanske inte har samma incitament som flickor att prestera – dels därför att de historiskt ändå kunnat göra karriär, dels därför att många traditionellt manliga yrken som inte kräver högre utbildning ändå ger relativt bra betalt.

Här vill hon passa på nyansera det framväxande narrativet om en manlighet på efterkälken.

– Att kvinnor nu kliver fram på universitet och arbetsmarknad beror på att de tillåts göra det. Flickor har som sagt alltid hävdat sig bättre i skolan – det har bara inte gynnat dem tidigare.

Rent ekonomiskt gynnas de för övrigt fortfarande inte fullt ut, poängterar hon: lönegapet mellan könen finns kvar och har stagnerat det senaste decenniet.

– Man måste ta på allvar en utveckling av ökad kriminalitet och fickor av utanförskap och fattigdom. Men rent ekonomiskt är det ändå så att män har förlorat ett försprång som de tidigare har haft. Och att förlora privilegier är inte samma sak som att ”hamna på efterkälken”.

Fredrik Zimmerman vill se fler satsningar i skolan. Att killar på gruppnivå ligger efter tjejerna beror nämligen inte på normer eller brist på motivation, menar han, utan på att de saknar förutsättningar.

– De skolor som har varit framgångsrika i att förbättra pojkarnas resultat har jobbat mycket med studieteknik, strukturerade instruktioner och uppsökande pedagogik, där lärarna kollar med eleverna att de förstått vad de ska göra och hjälper dem att komma igång.

Han lyfter också en fjärde framgångsfaktor: att arbeta aktivt med språkutvecklingen.

– En del flickor är snabbare än pojkar på den här punkten, och det beror inte bara på hjärnan. Det är också så att personal i förskolan pratar mer med flickor än med pojkar, och det finns egentligen ingenting som utvecklar språket mer än när vuxna pratar och barnen får prata tillbaka.

Fredrik Zimmerman är tydlig i sin samhällskritik: Medan vi har gjort en lång rad viktiga och lyckade satsningar på flickor i skolan, har vi lämnat killarna i sticket.

– Man har haft åsikten att deras misslyckanden har varit deras eget fel, i stället för att reflektera över hur vi kan stödja dem att göra bra livsval. Fortsätter vi att tänka så kommer vi aldrig komma till bukt med stora samhällsutmaningar som gängkriminalitet och utanförskap.