Oro för minskat bistånd – då spelar fackföreningar en viktig roll

Trenden har vänt. Från att ha ökat i många delar av världen går den demokratiska utvecklingen i stället bakåt. I dag ligger demokratiseringen i världen på samma nivå som på 1990-talet. Louise Lindfors, Afrikagrupperna, inledde ett panelsamtal på Bokmässan med att referera till en rapport från UNDP som beskriver en extrem situation i världen och konstaterar att det råder ett globalt osäkerhetstillstånd. Det visar sig politiskt i form av ökad protektionism och en övergång från demokrati till autokrati på flera håll i världen.

Samtidigt finns en oro bland biståndsorganisationerna i Sverige för hur det svenska biståndet ska påverkas av den nya regeringen, där Sverigedemokraterna och Moderaterna har talat om minskat bistånd.

– Min uppmaning till politikerna är att visa mod och ta ledarskap. Jag tror att många politiker blev politiker för att förändra världen till det bättre. Det finns två partier som står för enprocentsmålet: Var modiga och driv opinion, sade Anna Tibblin, generalsekreterare i biståndsorganisaitonen We Effect.

När biståndet räknades ner i våras och 10 miljarder kronor från biståndsbudgeten i stället lades på mottagandet av flyktingar från Ukraina fick det konsekvenser.

– Vi behövde ställa in våra covid-insatser i Afghanistan. Hur många liv det krävde vet vi inte. Men nedräkningen gör också att biståndet blir mindre effektivt. Vi var tvungna att skriva om avtal och lägga om verksamheten. Ur biståndseffektivitetsperspektiv var det ett hårt slag skulle jag säga, sade Alan Frisk, biståndschef i Svenska Afghanistankommittén.

För att motverka den negativa trenden av minskande demokrati i länder som blir mer auktoritära är stödet till civilsamhället viktigt. Där spelar fackföreningar en stor roll, konstaterade Anna Sundström, generalsekreterare vid Olof Palmes internationella center.