Nytt nummer: Ensamhet som dödar

Jag har en bekant vars granne bad att få betala för en pratstund. Hon var så ensam att hon erbjöd 2 000 kronor.

Det finns en myt att svenskar skulle vara mer ensamma än resten av världen. Men WHO har instiftat en global kommission mot ensamhet och även länder som Nya Zeeland, Australien, Japan och Danmark har upprättat ensamhetsstrategier. 2018 utsåg Theresa May, dåvarande premiärminister i Storbritannien, världens första ensamhetsminister.

Ensamheten breder ut sig över hela världen. Den drabbar äldre, men även unga i oroväckande hög utsträckning. Den drabbar arbetslösa och funktionsnedsatta. Det är ett strukturellt problem som får konsekvenser för hela samhället. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att mota ensamheten, men det är ett mysterium att inte politiker på alla nivåer pratar om ensamhetsepidemin oftare.

Ofrivillig ensamhet påverkar oss fysiskt och kan leda till en för tidig död. Forskare jämför med riskerna vid rökning. Men den är farlig på flera sätt.

Det finns forskning som visar att den som känner sig ensam efter en tid börjar brista i empati. De som känner sig ensamma är också mer benägna att rösta på populistiska ytterkantspartier. Och för en person som är arbetslös, ensam och brister i empati är tröskeln för att skriva hatiska inlägg på sociala medier troligen ganska låg.

Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro i februari framträdde bilden av en man som inte hade haft närmare kontakt med en enda människa på flera decennier. Hade han blivit massmördare om han hade haft vänner kring sig?

I det senaste numret av Akademikern fokuserar vi på den ofrivilliga ensamheten, riskerna den kommer med och arbetet som görs för att bryta den.

Känner du igen problemet? Möter du ensamhet på jobbet – eller är du ensam själv? Skriv till oss på redaktionen och berätta!