Nya regler om lönetransparens skjuts upp
Regeringen går arbetsgivarna till mötes och skjuter fram införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. ”Inte tillräckligt starka skäl att skjuta upp genomförandet”, tycker Akademikerförbundet SSR.
EU vill komma åt osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor.
Nya besked från regeringen, den 26 mars 2026:
Till sommaren skulle EU:s direktiv om lönetransparens egentligen vara på plats i svensk lagstiftning. Nu skjuts det fram.
Redan sommaren 2024, efter att utredningen om hur EU-direktivet skulle bli en del av svensk lag hade lämnats över till dåvarande jämställdhetsministern, varnade Akademikerförbundet SSR:s chefsjurist Mikael Smeds, för att utredningstiden var kort.
Utredningen hade gjorts på så kort tid att han ifrågasatte om alla komplexa delar i lagstiftningen hade hunnits gå igenom ordentligt. Anledningen till den korta utredningstiden var att arbetsmarknadens parter behövde god tid på sig att justera det som påverkar kollektivavtalen. Tanken var att de nya reglerna skulle vara på plats till halvårsskiftet 2026.
Syftet med direktivet är att minska lönediskriminering på grund av kön genom att öka insynen i lönesättningen. Arbetsgivare kommer att behöva visa tydligare hur lönerna är satta och göra tydliga organisationsscheman för olika kategorier av arbetstagare.
Men sedan regeringen presenterade sin lagrådsremiss i januari har arbetsgivarorganisationer klagat på att tiden är för kort och att de behöver mer tid för att genomföra de förändringar som väntar. Den nya lagen planeras att klubbas i riksdagen så sent som den 26 maj.
– Arbetsgivarna behöver veta hur de nya lagbestämmelserna ska se ut för att kunna göra nödvändiga förberedelser för ett bra införande. Då propositionen om ny lagstiftning är så pass sen, kan förberedelsetiden bli kort – bara några få månader. Det är långt ifrån tillräckligt, sade exempelvis Anders Henriksson, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Nu går regeringen arbetsgivarna till mötes och meddelar att tidpunkten då förändringarna ska träda i kraft skjuts upp ett halvår till den 1 januari 2027.
Läs mer i Chefstidningen ›› Lönetransparensdirektivet – Vad händer nu?
I och med förändringarna som kommer med lönetransparensdirektivet ska arbetsgivare lämna lönerapporter till Diskrimineringsombudsmannen (DO), som är tillsynsmyndighet. Men även detta skjuts upp och de första lönerapporterna ska lämnas i maj 2028 i stället för i maj 2027.
DO får också ökat förvaltningsanslag för att kunna ge arbetsgivarna stöd att efterleva de nya reglerna.
Regeringens skäl att skjuta upp genomförandet handlar väsentligen om den praktiska hanteringen, bland annat av just rapporteringen av löneuppgifter till DO. Regeringen har också valt att ändra lönebegrepp, vilket gör det administrativt tungt att införa, berättar Markus Furuberg, förhandlingschef vid Akademikerförbundet SSR.
– Det är inte tillräckligt starka skäl att skjuta upp genomförandet, säger han.
– Sverige ska som utgångspunkt förhålla sig till direktivets ikraftträdanderegler. Vi ser att lönetransparensdirektivets regler är mycket viktiga för att ge förstärkt skydd mot diskriminering på arbetsmarknaden.
