21 september, 2015

Nya grepp mot överskuldsättning

Hundratusentals svenskar vacklar under en sammanlagd skuld på 70 miljarder kronor. Nu tar regeringen nya grepp för att vända överskuldsättningen.

12996431-planbok-kreditkort-och-pengar

Allt fler svenskar ansöker om skuldsanering. Men inte tillräckligt många, menar regeringen. Foto: mostphotos

– Överskuldsättning innebär ofta en personlig tragedi för dem som drabbas och deras anhöriga. Särskilt barnens situation är allvarlig och kan leda in i barnfattigdom, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund.

Allt fler personer har i dag så omfattande skulder att de inte förväntas kunna betala tillbaka dem inom en överskådlig tid. Omkring 400 000 personer finns idag i Kronofogdens register. Var fjärde har funnits där i 20 år eller mer.  Allt fler ansöker om och beviljas skuldsanering.

Men inte alla som behöver hjälp söker den – och förutsättningarna för att få hjälp varierar beroende på var du bor. Därför lanserar regeringen i höstbudgeten en ny strategi – och nya medel – för att förstärka arbetet med skuldsanering. Kronofogdemyndigheten får tio miljoner kronor per år i förstärkning under 2016 och 2017. Efter det höjs medlen till 15 miljoner kronor per år. Under de första tre åren tillkommer dessutom tio miljoner kronor för att jobba specifikt med skuldsanering för företagare.

Tydligare regler

– Många skuldsatta hittar idag inte fram till budget- och skuldrådgivningen. Det kan bero på att verksamheten är okänd för dem eller på grund av till exempelvis skamkänslor. Vi vill att fler ska nås av skuldsanering och då behöver myndigheten mer resurser för att anställa fler som kan jobba med både uppsökande verksamhet och handläggning, säger Per Bolund.

Förutsättningarna för att få hjälp inom en rimlig tid skiljer sig i dag från kommun till kommun visar en tidigare granskning av Riksrevisionen. Var femte kommun lever inte upp till Konsumentverkets rekommendation om en väntetid på högst fyra veckor. Få kommuner jobbar aktivt med att förebygga skuldsättning.

– Vi vill att det ska bli tydligare vad som åligger den kommunala skuld- och budgetrådgivningen när det gäller skuldsanering, alltifrån innan en person ansöker tills dess att processen är avslutad. Därför tittar vi på om det behövs lagändringar som förtydligar uppdraget, säger Per Bolund.

För att bättre nå fram till personer med skuldproblem får också Konsumentverket i uppdrag att, i samarbete med bland andra Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Kronofogdemyndigheten, ta fram rekommendationer för den kommunala skuldrådgivningsverksamheten. För att nå fram till de mest utsatta vill Konsumentverket se en mer aktivt uppsökande verksamhet i kommunerna. De berörda myndigheterna måste stärka samarbetet med de aktörer som kommer i direktkontakt med skuldsatta – däribland socialtjänsten.

Skulder till staten

Ytterligare ett steg i strategin är att titta närmare på de aktörer som sitter på de största indrivningskraven – där staten själv ingår. Myndigheter som exempelvis Försäkringskassan, CSN och Radiotjänst ska framöver i större utsträckning driva in skulderna själva istället för att allt för lättvindigt lämna över dem till Kronofogden.

Regeringen har dessutom tillsatt en utredning om möjligheterna till skärpta regler för kreditgivning vid till exempel snabblån och krediter, där man anser att behövs mer reglering. Ett förslag på bordet handlar om att konsumenten inte ska behöva betala tillbaka det lånade beloppet om kreditgivaren inte gjort en ordentlig kreditprövning. En annan möjlighet är att införa räntetak och kostnadstak.

– Det är viktigt att komma ihåg att den vanligaste orsaken till överskuldsättning inte är slarv, utan det kan handla om att man drabbas av sjukdom eller genomgår en svår situation i livet som till exempel skilsmässa, säger Per Bolund. 

Bra med krav

Ingvor Fahlén, ordförande i Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare i kommunal tjänst (BUS) ser positivt på regeringens satsning. Framför allt att det ställs krav på rådgivningen i kommunerna.  I dagsläget blir det ett glapp mellan de målsättningar som Konsumentverket sätter upp och de möjligheter som de kommunala arbetsgivarna erbjuder för att uppfylla dem.

– I dag räcker det att man lägger några timmar i veckan på budget- och skuldrådgivning för då erbjuder man den tjänsten enligt lagen. Men det räcker inte i alla kommuner. Generellt är det ett högt tryck i landet på att få hjälp och då är det ofta det förebyggande arbetet som får stå tillbaka, säger Ingvor Fahlén. 

Ylva Mossing

Akademikern

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Avtalsrörelsen på upploppet – ”Intensiva förhandlingar”

KOLLEKTIVAVTAL En knäckfråga är om det ska bli en central...
26 mars, 2024

Maria lämnar socialtjänsten till följd av ohållbar s...

SOCIALT ARBETE Hög personalomsättning bland socialsekrete...
25 mars, 2024

Allt fler inom HR söker sig till nya jobb

HR De senaste tio åren har omsättningen bland...
21 mars, 2024

Jämlikhetsdata i arbetet mot rasism i arbetslivet

LIKABEHANDLING Panelsamtal om jämlikhetsdata och huruvida...
20 mars, 2024