5 oktober, 2021

”Rasism på jobbet vanligare vid kompisrekrytering”

Likabehandling Diskriminering på grund av hudfärg är vanligare på arbetsplatser som anställer personal genom egna nätverk och betonar social kompetens och förmågan att ”passa in”. Det visar en ny studie från Lunds universitet.

Rapporten Vita privilegier och diskriminering och Katarina de Verdier från länsstyrelsen i Stockholm

Studien "Vita privilegier och diskriminering" och Katarina de Verdier på länsstyrelsen i Stockholm

Foto: Sara Burman

– Den här studien borde vara obligatorisk läsning för alla chefer och alla med någon form av arbetsmiljöansvar, säger Katarina de Verdier på Länsstyrelsen i Stockholm.

Hon samordnar länsstyrelsernas regeringsuppdrag att utveckla arbetet mot rasism i arbetslivet. Studien ”Vita privilegier och diskriminering” ingår länsstyrelsernas arbete.

– Forskarna tar avstamp i en grundparadox: Att väldigt få svenskar kallar sig rasister. Samtidigt som vi har en arbetsmarknad som präglas av en stor ojämlikhet kopplad till hudfärg och etnicitet, säger Katarina de Verdier.

Studien bygger på flera delar, en enkätundersökning bland 3000 personer på olika arbetsplatser runt om i Sverige, rekryteringsstatistik för åren 2015-2020 från SCB, och samtal med chefer och fackliga representanter.

Resultaten visar att personal som rasifierats som vita har flera fördelar utifrån hudfärg. De blir till exempel oftare handplockade till ledningsuppdrag. Det framkommer även att de som rasifierats som icke-vita personer i allmänhet trivs sämre på sitt arbete och oftare funderar på att säga upp sig. De upplever också negativa reaktioner från ”vita” arbetskamrater när de påtalar missförhållanden relaterade till etnicitet och hudfärg.

– Jag tror att det hänger ihop med att vi delar in varandra i rasister och icke-rasister. Vi behöver komma bort från moraliserandet, att dela in människor i onda eller goda. Vi är alla en del av det här systemet och medskapare i olika grad, säger Katarina de Verdier.

Hon tycker att vi istället borde prata mer om vilka effekter vårt agerande får.

– Vi behöver prata om det här på samma sätt som vi pratar om jämställdhet och genus. Vi vet att vi på något sätt är medskapare, både kvinnor och män, och att vi alla på olika sätt kan kämpa emot det, säger Katarina de Verdier.

Enligt studien så är diskriminering vanligare i organisationer där man inte pratar om likabehandlingsfrågor.

– Vi behöver hitta ett språk för att prata om hudfärg och etnicitet. I dag är vi så rädda att säga fel att vi inte ens pratar om det. Då låter vi det fortgå, säger Katarina de Verdier.

Forskarna föreslår en rad åtgärder för att motverka diskriminering och rasism på arbetsmarknaden, bland annat utökad tillsyn och skärpta sanktionsmöjligheter för att få arbetsgivare att följa diskrimineringslagen.

– Vi tar med oss den kunskapen när vi ska lämna vår slutrapport för regeringsuppdraget i slutet av året. Då ska vi också ska lämna förslag på åtgärder framåt, säger Katarina de Verdier.

Just nu sprider länsstyrelserna kunskap om problemen genom en digital utbildning på webbplatsen rasismiarbetslivet.se och fördjupande webinarier för ytterligare reflektion, som är öppna att anmäla sig till via länsstyrelsens webbplats.

Läs mer  >> De hjälper arbetsplatser att jobba mot diskriminering

Stefan Karlsson

Läs även

Så hanterar statliga myndigheter ovaccinerade

Arbetsmiljö Akademikern har frågat 10 statliga myndigh...
22 oktober, 2021

Hur ska ovaccinerade skyddas vid återgången till kon...

Arbetsmiljö När fullvaccinerade återvänder till kontor...
22 oktober, 2021

Stor skillnad i hur myndigheter hanterar återgången ...

Arbetsmiljö Möjligheten att fortsätta jobba på distans...
18 oktober, 2021

Så svarar myndigheterna om återgången till kontoret

Arbetsmiljö Akademikern har frågat 10 statliga myndigh...
18 oktober, 2021