”När ens barn drabbas – det är det värsta”

Otillåten påverkan kan handla om påstötningar från politiker för att tjänstepersoner ska fatta beslut i en viss riktning, samtal med uppmaningar om att ändra beslut. Men också rena hot på sociala medier, någon som står utanför ditt hus eller, som i Gällivare, demonstrationer framför kommunhuset. Det var några exempel som togs upp under det panelsamtal som hölls i Kiruna på torsdagskvällen.

Åsa Friberg Granberg, som tidigare arbetade som socialsekreterare i Gällivare, berättade för Akademikern om hur hon utsattes i det som kom att bli en del av den internationella LVU-kampanjen med demonstrationer utanför arbetsplatsen och rena hot. En situation som för hennes del slutade med att hon blev utköpt och lämnade kommunen.

– I samband med demonstrationerna sattes det upp spärrdörrar till kommunhuset för att inte ens politiker skulle kunna gå in, det sattes upp skydd på fönstren så att det inte gick att titta in i vårt kontor. De skrev våra för- och efternamn på sociala medier, hur man skulle mörda oss och hur man skulle förstöra våra liv, berättar hon.

I dag arbetar hon i en annan kommun, men säger att hon fortfarande får ångestpåslag när hon pratar om det.

Stora skillnader i olika arbetsgivares agerande

Även Johanna Dunbäck, socialsekreterare och ordförande i Akademikerförbundet SSR:s lokalförening i Kiruna arbetade under en kort tid i turbulensen i Gällivare.

– Jag kom dit från en välfungerande organisation i Kalix, där samma kampanj fanns. Men det var groteska skillnader. I Kalix fanns ett säkerhetstänk för oss.

Hon beskriver tystnadskulturen i Gällivare som att alla tassade på tå och hela tiden var redo för att något skulle hända.

– Jag fick min adress uthängd. Och jag kanske inte hade tagit det så hårt om jag hade bott själv, men med två barn hemma tog jag det hårt, berättar hon.

– Mitt barn fick inte finnas med på klasslistor, hon fick inte säga sitt efternamn i skolan. När vi kom hit till Kiruna sa hon, ’mamma, jag får säga vad jag heter’. När ens barn drabbas, det är det värsta.

Jenny Lindberg, chef för socialförvaltningen i Kiruna, lyfte vikten av att ha ett pågående samtal på arbetsplatsen, att vara förberedd och prata om dessa frågor. Det måste finnas risk- och konsekvensanalyser.

– Vi har regelbundna samråd, det får inte vara en tystnadskultur. Det är viktigt att kunna agera snabbt om någon i arbetsgruppen känner sig hotad.

Förtroendet mellan politiker och tjänstemän är viktigt att bygga upp. Siv Gunillasson-Sevä (S), ordförande i socialnämnden i Kiruna, berättar att när hon först kom dit kände hon att det saknades. Jenny Lindberg vittnar om samma sak.

– Vi har kommit långt i det arbetet nu. Dels för att politikerna är nyfikna och lyssnar. Men också för att vi har trygga anställda med erfarenhet och kompetenta chefer. Vi vet att våra ärenden är väl underbyggda. Om vi är trygga i våra beslut känner vi direkt om det kommer påverkansförsök utifrån.

När ärenden dras för nämnden är det viktigt att hela tiden hänvisa till lagparagrafer för att visa att det inte handlar om vad socialsekreteraren själv tycker eller tror.

Utbildning viktig för blivande politiker

Som politiker hör det till jobbet att tycka och försöka påverka. Var går då gränsen för vad som är okej?

– Som politiker vill man ju påverka, men det får inte gå över styr. Jag skulle aldrig ställa mig på torget och demonstrera, säger Elisabeth Andersson (M), ledamot i socialnämnden.

Det är snart valår och ett gäng nya, oerfarna politiker kommer att ta plats i socialnämnder runt om i landet. Hur ska de veta var gränsen går?

– Stora öron och liten mun är mitt tips. Man måste lyssna och lära och lita på tjänstepersonerna som är utbildade i sitt jobb, säger Elisabeth Andersson.

Det har hänt att politiker har utövat påverkansförsök, men de kan också själva utsättas för dem.

Siv Gunillasson-Sevä, som själv har tagit emot flera samtal i samband med placeringsärenden, brukar hänvisa till jäv, något Kirunapolitikerna tillämpar ofta, då kommunen är liten och det är lätt att känna till personer som berörs i besluten.

– Om någon kommer och pratar med mig om ett fall på Coop, då kan jag direkt säg att jag inte kan prata om det, för då kommer jag att bli jävig och kommer inte kunna vara med i beslutet.

Kan leda till svårigheter att rekrytera

En osund organisation där påverkansförsök inte tas på allvar kan få konsekvenser för hela arbetsplatsen, inte minst i tider då det är svårt att hitta kompetens. Under en tidigare mandatperiod i Kiruna uppstod vissa svårigheter som bland annat ledde till att många från samhällsbyggnadsförvaltningen sökte sig bort från kommunen.

– Under en period var det många tjänstemän som kände att de inte hade politikernas förtroende och valde att jobba någon annanstans. Och i Kiruna finns det mycket jobb, berättar Jenny Lindberg.

Inom socialtjänsten finns det nu gott om personal, medan det är svårt att bemanna äldreomsorgen.

– Där är det full kris. Det finns inte kroppar, vi måste utbilda folk från scratch. Det är en exceptionell situation.

Som enskild tjänsteperson, hur ska man då agera om man råkar ut för påverkansförsök? Åsa Friberg Granbergs råd är att inte vara tyst.

– Det var vi. Tystnadskulturen är det sämsta vi kan hamna i. Vi var som en familj under våld och gjorde precis det vi inte skulle göra, vi var tysta om det.

Hennes andra råd?

– Spring så fort du bara kan. Leta efter jobb i en annan kommun där du kan få stöd.

Panelsamtalet arrangerades av Akademikern i samarbete med Socionomen och Akademikerförbundet SSR.