Martina Johansson (C): ”AF har misslyckats totalt”
Arbetsförmedlingen har misslyckats totalt med den grupp arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden, konstaterar Martina Johansson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.
Martina Johansson är riksdagsledamot och arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet.
Arbetslösheten bland akademiker har stigit. Vad vill du göra åt det?
– Det ska vara billigt och enkelt för företagen att anställa. Det handlar bland annat om arbetsgivaravgifter, ingångslöner och att företag ska kunna ha lägre avgifter för de tio första anställda. Ser man det utifrån de akademiker som söker jobben så har vi precis lanserat ett förslag om studentmedarbetare, så att både studenter och företag får prova på varandra och att studenter i viss mån kanske kan anpassa sina utbildningar efter behoven på arbetsmarknaden.
Samtidigt saknas kompetens i välfärden. Personalomsättningen är stor i socialtjänsten och äldreomsorgen, där det är svårt att hitta utbildade som vill jobba och som vill stanna kvar. Hur ska det lösas när befolkningen blir allt äldre och andelen i arbetsför ålder minskar?
– Det finns många delar att jobba med. Det handlar bland annat om att arbetsgivarna behöver jobba med arbetsmiljön och ta vara på människors resurser. Du ska ha betalt för det jobb du gör men du måste också ha rimliga villkor på din arbetsplats. Jag tycker också att satsningarna på omställningsstudiestöd och yrkeshögskola är två bra reformer för att människor ska kunna ställa om mitt i livet utifrån behoven på arbetsmarknaden. Näringslivet, arbetsgivarorganisationer, Arbetsförmedlingen och kommuner behöver också göra ett gemensamt jobb för att kartlägga vilken kompetens som behövs om både fem och tio år, så att den som söker sin första utbildning eller vill omskola sig gör det utifrån de behov som faktiskt finns på arbetsmarknaden.
Det är helt vansinnigt.
– Samtidigt tror jag att vi kommer att ha fortsatt arbetskraftsbrist för att vi inte använder alla de resurser vi har. Vi har en stor grupp som av olika skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden, och så länge vi inte jobbar för att de verkligen ska komma ut i arbete kommer klyftan att finnas kvar.
I äldreomsorgen arbetar många med utländsk bakgrund, men flera av dem har tvingats sluta på grund av ändrade migrationsregler. Vad är din kommentar till det?
– Människor som jobbar och bidrar till samhället får inte vara kvar, på grund av någon fix idé hos regeringen om att de inte duger i Sverige. Det är helt vansinnigt.
Cirka 800 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av jobbstress. Vad vill du göra åt det?
– Det är en väldigt stor fråga som det inte finns något enkelt svar på. Men en viktig faktor är att människor måste få förutsättningar att kunna genomföra sitt jobb. Det kan handla om organisatoriska frågor som hur många medarbetare eller kollegor man har och vad som förväntas av en. Men det handlar också om hur vi lever i övrigt: Vilka krav har vi på oss själva, utöver det vi gör på jobbet? Jag har själv en tids sjukskrivning bakom mig, för många år sedan, på grund av att jag blev vidbränd. Och det fanns ju inte en enskild orsak till det utan det handlade om olika saker som inföll samtidigt.
Trots den höga arbetslösheten lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka cirka 3,6 miljarder kronor till staten förra året. Enligt facket beror det på att myndigheten inte har tillräckligt med personal för att använda alla pengar som ska gå till insatser för arbetslösa. Saco kräver mer resurser till personalintensiva förmedlingsinsatser. Är det något du vill satsa på om ni vinner valet?
– Arbetsförmedlingen är väldigt mångfacetterad. En viktig fråga är hur myndigheten styrs. Om politiken detaljstyr, med exakta kronor och ören på olika budgetposter, blir det svårt för Arbetsförmedlingen att vara rörlig och lägga insatserna där de behövs. Jag tror att vi behöver minska detaljstyrningen, men att Arbetsförmedlingen ska ha i uppdrag att arbeta både med dem som står nära och dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. I nuläget skapar vi en arbetslöshet genom att inte arbeta med dem som står nära arbetsmarknaden. Vi låter dem bli långtidsarbetslösa innan vi ger dem några insatser.
Jag tror att vi behöver minska detaljstyrningen.
Arbetsförmedlingen har öppnat för att myndigheten inte borde ansvara för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Har de rätt, och vem bör i så fall ta det ansvaret i stället?
– Jag har inget svar på det i dag, men det är ett problem att Arbetsförmedlingen har misslyckats totalt med att jobba med den gruppen. Kanske bör det ligga kvar under myndighetens ansvar, men att det är Rusta och matcha-företag som ska jobba även med den här gruppen?
– Samtidigt finns det mycket att göra för att förändra inställningen hos arbetsgivare. Vi behöver ge dem kunskap om hur det är att jobba med personer med arbetshinder och stötta arbetsgivarna om det uppstår någon form av problem. Det här är ett område som är väldigt viktigt att ta tag i, eftersom vi har för få människor på arbetsmarknaden.
Är flyttbidrag för dem som flyttar till jobb norrut en bra idé?
– Flyttbidrag för att flytta dit jobben finns är en bra idé, ja. Det kan också behövas andra incitament, vill jag tillägga.