Maj-Lis Markström har jobbat som skolkurator i Umeå kommun sedan 90-talet. Hon älskar sitt jobb, men har märkt en tydlig förändring i arbetsbördan under åren.
– Det är jättestressigt och ett helt annat arbete i dag än för 26 år sedan. Dels är det mycket tyngre och flera individuella ärenden nu, samtidigt som fokus ska ligga på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har också fler möten än förut. Allt tar mycket mer tid, säger Maj-Lis Markström på telefon från Umeå.
Uppdraget som skolkurator ska vara på organisation, grupp och individnivå. På sin 75 procentiga tjänst ansvarar Maj-Lis Markström (i bild till höger) för tre skolor och ungefär 400 elever. Andra kollegor, som jobbar heltid, har över 650 elever att ta hand om.
– Förr så fick man en skolkuratorstjänst och var kvar på heltid tills man gick i pension. I dag har vi en större omsättning på personal än vad vi hade förut, vi har flera unga skolkuratorer som faktiskt slutat och sagt: ”Det här går inte”.
Något minskande trend
Inför kongressen 2018 skrev lokalföreningen i Umeå en motion om skolkuratorer, bland annat med krav om att en kurator som jobbar heltid ska ansvara för max tre skolor.
I Akademikerförbundet SSR:s senaste Novus-undersökning från 2019, som baseras på intervjuer med över 900 skolkuratorer, uppgav en klar majoritet (53 procent) att endast en skola ligger under deras ansvar.
Men nio procent svarade att ansvaret sträcker sig till fyra eller fler skolor.
Jämfört med tidigare års undersökningar har arbetsbördan minskat något gällande antal skolor. 2017 hade 12 procent hand om fyra eller fler skolor och 2015 var siffran 16 procent.
Akademikerförbundet SSR:s riktmärke stämmer överens med önskemålet från Umeå: max tre skolor är rimligt. Dessutom anser förbundet att det, baserat på undersökningar med skolkuratorer, bör finnas ett riktmärke på 300 elever per skolkurator.
Motionen från Umeå bifölls vid förra kongressen och sedan dess har förbundet bland annat marknadsfört frågan genom debattartiklar och haft samtal med myndigheter och politiker.
”Handlar om flera tusen elever”
Vad har det lett till? Josefine Johansson, ombudsman på Akademikerförbundet SSR, svarar:
– Om man googlar på ”elever per skolkurator” så är det bara referenser till oss, eftersom vi är dem som pratar om det. Det har också lett till att man på lokal nivå har lyft frågan och försökt påverka på olika sätt. I en statlig utredning om elevers möjligheter om att nå skolans mål, som snart är klar, ska man även tydliggöra vad ”tillgång till elevhälsa” innebär.
I undersökningen från 2019 ställdes även frågan om hur många man elever som ska ha tillgång till en. Bara 15 procent av de svarande skolkuratorerna hade ansvar för upp till 300 elever. 37 procent ansvarade för 301-500 elever, och nästan lika många ansvarade för 501-800 elever.
– Det är väldigt få som har över 1000 elever eller fler än tre skolor, men man måste vara uppmärksam på att det faktiskt handlar om flera tusen elever som inte har samma tillgång till skolkurator och annan elevhälsa som elever på en annan skola, säger Josefine Johansson.
Inför årets kongress, som går av stapeln i maj, har 16 motioner om skolkuratorer kommit in. De handlar bland annat om behörighetskrav, men om även antal elever och skolor per tjänst.
Akademikerförbundet SSR ser ett stort behov av fler skolkuratorer framöver för att minska arbetsbördan. Och det finns hopp, enligt Josefine Johansson.
– Även om vi inte är på den nivå som vi vill vara så är det viktigt att komma ihåg: om man ser ur ett tioårsperspektiv, eller 20 år, så har skolkuratorerna blivit många fler.
Läs mer >> Hon möter elevernas rädsla
Läs mer >> Skräck som medicin
Foto Maj-Lis Markström: Privat.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.