Leila Ali Elmi (MP): ”AF måste fredas från nya politiska ingrepp”

Leila Ali Elmi är riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet och integrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Arbetslösheten bland akademiker har stigit. Vad vill du göra åt det?

– Vi behöver göra kraftiga samhällsinvesteringar. Vår linje inom Miljöpartiet är att vi vill satsa på den gröna omställningen och på järnvägar vilket kommer att stimulera fram nya jobb. En utmaning för akademiker är den tekniska utvecklingen, med bland annat AI, och hur den påverkar arbetsmarknaden. Jag tycker att det finns för lite kunskap om detta och att det är en viktig fråga att utreda.

Samtidigt saknas kompetens i välfärden. Personalomsättningen är stor i socialtjänsten och äldreomsorgen. Hur ska det lösas när befolkningen blir allt äldre och andelen i arbetsför ålder minskar?

– Att folk flyr välfärdsyrkena är ett jätteproblem. Jag tror att det är viktigt att göra dessa yrken attraktiva, bland annat genom att indexera statsbidragen så att människor som arbetar inom välfärden får bättre villkor och schysstare löner. Jag tror också att arbetstidsförkortning kan öka attraktiviteten och förbättra arbetsmiljön.

– Brist på kompetens är också en stor fråga. Fler behöver få ta del av arbetsmarknadsutbildningar. I dag finns det flest arbetsmarknadsutbildningar inom mansdominerade yrken, men jag tror att det är viktigt med ett jämställdhetsperspektiv i utformningen av utbildningarna.

Jag tror också att arbetstidsförkortning kan öka attraktiviteten och förbättra arbetsmiljön.

Cirka 800 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av jobbstress. Vad vill du göra åt det?

– Vi driver på för kortare arbetstid vilket vi tycker är en jätteviktig jämlikhets- och frihetsreform. Vi vet att de stressrelaterade sjukskrivningarna är omfattande, särskilt inom välfärden, vilket kostar samhället otroligt mycket. Det är negativa kostnader, pengar som skulle kunna gå till arbetstidsförkortningar och förbättrad arbetsmiljö. Människor behöver mer tid att leva.

Trots den höga arbetslösheten lämnade Arbetsförmedlingen tillbaka cirka 3,6 miljarder kronor till staten förra året. Enligt facket beror det på att myndigheten inte har tillräckligt med personal för att använda alla pengar som ska gå till insatser för arbetslösa. Saco kräver mer resurser till personalintensiva förmedlingsinsatser. Är det något du vill satsa på om ni vinner valet?

– Arbetsförmedlingen har haft problem och fått kritik under väldigt lång tid. 2019 gick Moderaternas och Kristdemokraternas budget igenom med hjälp av Sverigedemokraterna, vilket gjorde att myndigheten tvingades säga upp omkring 4000 personer. Det har inneburit stora problem. Nu är programanslaget för stort för förvaltningsanslaget. Jag tycker att det borde finnas en flexibilitet i hur Arbetsförmedlingen får använda pengarna. Vi vill stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro och därmed ha fler personer som arbetar på myndigheten.

– Oavsett politisk färg på regeringen så har man styrt Arbetsförmedlingen för ryckigt. Det saknas långsiktighet. Myndigheten måste fredas från de nya politiska ingrepp som kommer vart fjärde år.

Arbetsförmedlingen har öppnat för att myndigheten inte borde ansvara för den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Vad tycker du om det?

– Det köper jag inte. Det är Arbetsförmedlingen som har det yttersta ansvaret för alla arbetslösa, inga grupper ska undantas från det. Arbetslösa har olika behov och behöver olika insatser, och vi ska bidra till att Arbetsförmedlingen kan ge dem de insatserna.

Arbetslösa ska stå till förfogande för arbetsmarknaden i hela landet. Är det bra?

– Ja, men politiken måste också möjliggöra det genom att se till att det finns bland annat bostäder och barnomsorg där jobben finns.

Är lönekravet på 90 procent av medianlönen för arbetskraftsinvandrare (33 390 kronor i månaden) en bra nivå?
– Nej, lönerna ska ligga i enlighet med kollektivavtalen.