”Har klockan tickat framåt?”

Under ett liv tjänar kvinnor bara drygt tre fjärdedelar av männens totala inkomst. Skillnaden är över 6 miljoner kronor i livsinkomst. Och siffran 77 procent, andelen av männens livsinkomst som kvinnor tjänar under ett liv, har i princip varit oförändrad sedan mitten av 1990-talet. På ett kvarts sekel har det alltså i princip inte skett någon förändring när det gäller gapet mellan inkomst över ett helt liv. ”Det är inte rimligt att det inte sker mer”, säger Lise Bergh som ledde Kommissionen för jämställda livsinkomster.

Det är lätt att hålla med. Det här är också temat för årets första nummer av Akademikern.  Där berättar vi att en del av förklaringen har med barnen att göra, den så kallade barnfaktorn. Mammor är föräldralediga längre, vabbar mer och jobbar mer deltid. För att nå förändring krävs en individualiserad föräldraförsäkring, enligt kommissionen. Vi berättar också om det arbete som görs för att hitta orättvisor på arbetsmarknaden och rätta till dem.

För det är möjligt med förändring, även om det ser dystert ut ibland. Kvinnors lön på svensk arbetsmarknad närmar sig männens. Nästan outhärdligt långsamt, men ändå. Bland annat tack vare ett långsiktigt arbete med lönekartläggning på arbetsplatserna. I Akademikern får ni läsare följa med till Örebro kommun där fack och HR-avdelning jobbar gemensamt med att snoka upp orättvisor. Hela nummer 1 kan du läsa här.

På torsdag påminns vi igen om vägen vi har kvar när Sveriges kvinnolobby presenterar hur stor del av dagen kvinnor får betalt i jämförelse med männen, i kampanjen Lön hela dagen. Förra året var klockslaget 16.12. På torsdag får vi se om det har skett någon förändring det senaste året. Jag håller tummarna för att klockan har tickat framåt.

Har du synpunkter, frågor eller tips till Akademikern? Hör gärna av dig! Vi vill gärna veta vad du är intresserad av och vad du vill läsa mer om, både här på akademikern.se och i magasinet.