Konfliktexperten: ”Alla måste veta var man har varandra på jobbet”

Att inte veta var man har varandra är en grogrund för konflikter. Osäkerhet kan leda till misstro, som i sin tur kan skapa frustration och låsningar. Groll som får pysa tillräckligt länge utan att några åtgärder görs kan så småningom explodera till en fullskalig konflikt, säger Tamara Mašković Wängborg, en av grundarna av Medlingscentrum.

– Att drabba samman för att man är engagerad och inte alltid tycker lika är inte i sig något negativt. Det kan snarare leda till ny energi där man tillsammans utforskar nya vägar, något man kanske inte gjort om man var för likformig. Jag kallar det hälsosam friktion. Men för att det inte ska leda till destruktiva konflikter krävs en tydlig organisation där alla vet var man har varandra.

Chefen har det yttersta arbetsmiljöansvaret och bör verka för en god psykologisk trygghet. Men alla har ett ansvar – såväl ledning som medarbetare och HR. Men rollerna ser olika ut, säger Tamara Mašković Wängborg.

– Som medarbetare har du ett stort eget ansvar att förebygga konflikter. På en arbetsplats måste det finnas en tolerans till att alla är olika, det måste vi lära oss att navigera i. Alla behöver dessutom ett visst mått av konfliktmod, att våga kommunicera och vara nyfikna på varandras reaktioner och mående, säger hon och fortsätter:

– Arbetsmiljöansvaret ligger hos alla, men på olika sätt. HR ska bidra till att klä sina chefer med konfliktförebyggande förhållningssätt och metoder, och coacha vid behov. Chefen har ett ansvar att verka för en god psykosocial miljö och att fånga upp saker i tid.

Vilken roll har skyddsombudet i konfliktsituationer?

– Skyddsombud är ett viktigt signalsystem i en verksamhet, och används ofta för lite och för slarvigt. Uppstår en konflikt är det först och främst din närmsta chef du ska gå till, därefter HR. Får du inget gehör – kontakta ditt skyddsombud. De företräder ju dig som medarbetare.

Att jobba aktivt för att fånga upp tidiga signaler och förebygga konflikter är en av chefens viktigaste uppgifter, anser Tamara Mašković Wängborg.

– Att som chef arbeta för goda arbetsrelationer är en hårdvara, det kommer att resultera i goda resultat. Destruktiva konflikter är direkt arbetsmiljöpåverkande. Dels är det en hälsorisk för de inblandade, dels är det dyrt. När en konflikt eskalerar och fler blir indragna börjar medarbetarna göra annat på jobbet än att jobba. Arbetsuppgifter faller mellan stolarna och deadlines missas. Det produktivitetsbortfallet kan vara väldigt kostsamt.

Hur ska man som chef göra för att fånga upp missnöje i tid?

– Bjud in till regelbundna forum där alla samlas och får tycka till kring vad som funkar bra och vad som kan förbättras. Det kan vara allt från förhållningsregler i lunchrummet till hur man fördelar samtalstiden i möten. Poängen är att fånga upp irritation innan det leder till konflikt. Ofta säger chefen att hens dörr alltid står öppen, men tröskeln att lyfta problem hos chefen kan ibland vara hög. Löpande möten där alla får säga sitt fungerar många gånger bättre. Men då är det viktigt att det finns en psykologisk trygghet – en vetskap att det man säger kommer att bemötas med respekt.