Inflation en tvistefråga inför avtalsrörelsen

Avtalsrörelsen som snart drar i gång påverkar lönerna för omkring tre miljoner löntagare. Av arbetsmarknadens 685 kollektivavtal ska 475 – eller två av tre – förhandlas om under året. Men den svenska ekonomin befinner sig i en osäker situation – och det kan påverka förhandlingarna, säger Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg.

– Det finns många faktorer som påverkar förutsättningarna. Just nu är produktivitetsutvecklingen svag och arbetskraftskostnaden förhållandevis svag i förhållande till omvärlden. Samtidigt är inflationen relativt låg och vi har minusränta, säger han.

Tidigare har parterna varit överens om att utgå från ett inflationsmål om två procent. Men arbetsgivarsidan, med Svenskt Näringsliv i spetsen, menar att det inte är möjligt i dagsläget. Lågkonjunkturen har blivit så utdragen att lönerna ökat mer än vad inflationen och tillväxten skapat utrymme för, skriver centralorganisationen på sin hemsida. Arbetskostnaderna har skjutit i höjden. Men att avvika från inflationsmålet är inte en lösning utan skulle snarare förvärra situationen, tycker Markus Furuberg.

– När det finns så många olika parametrar kan lönebildningen fungera som en stabiliserande faktor. Då är det bra att utgå ifrån två procent som vi tidigare har gjort istället för att vi ska börja jaga den faktiska inflationen vid varje enskilt tillfälle, säger han.

Viktigt med löneutveckling

Gällande inflationen går Konjunkturinstitutet på fackens linje i sin lönebildningsrapport. Men när det gäller resonemangen kring de lägre lönerna lutar de mer åt arbetsgivarnas sida. För att minska arbetslösheten varaktigt förespråkar institutet sänkta lägstalöner – något som man menar skulle hjälpa grupper som står långt från arbetsmarknaden att hitta sysselsättning. Det omfattar både ungdomar, utrikesfödda och personer med funktionshinder.

I Akademikerförbundet SSR:s kollektivavtal finns inte några lägstalöner, men att tänka att det finns utrymme att sänka lönerna överlag är rätt magstarkt, säger Markus Furuberg. Han delar däremot Svenskt Näringslivs bild av den sammanpressade lönestrukturen. Särskilt tydligt är det inom akademikeryrken och i kommunal sektor.

– Ska man kunna få en bra kompetensförsörjning över tid är det nödvändigt det finns en möjlighet till en bra löneutveckling inom alla yrken. Att man ska kunna göra lönekarriär och belönas utifrån sin arbetsprestation. Då blir kanske de högre lönerna viktigare att satsa på än de lägre lönerna. 

Ylva Mossing