Forskaren: ”Hjärnan behöver ständigt starta om”

”Är vi någonsin fullt fokuserade? Svaret är nej, vi tycks inte vara det”. Hjärnforskaren, entreprenören och författaren Katarina Gospic ställer sig den filosofiska frågan apropå att vi blir avbrutna med jämna mellanrum av allt från mejlen till telefonen och otaliga sociala medier.

– När jag skrev min första bok ”Välj rätt!” som kom 2012 refererade jag till en studie som sa att vi i snitt blir avbrutna var elfte minut, och det ansågs som jättemycket. Nu har det gått över tio år sedan dess, och hur ofta du blir störd har bara tickat neråt. Beroende på hur man räknar kan dagens siffror variera, men exempelvis visade en tysk studie att vi blir avbrutna var fjärde minut. Hur ofta vi tittar på telefonen varierar kraftigt mellan individer, i en studie fann man att det fanns deltagare som kollade sin mobil 900 gånger per dag!

Katarina Gospic Foto: Gabriel Liljevall

Vad händer med hjärnan när vi blir störda så ofta?

– När hjärnan hela tiden måste registrera och hantera intryck av olika slag, det kan vara allt från notiser i telefonen och mejlen som plingar till kollegor som pratar intill ens öra, måste du allokera en del av din hjärnkraft till att stänga ute dessa distraktioner. Det innebär att du får mindre hjärnkapacitet över till dina riktiga arbetsuppgifter, och din prestation blir lidande. Man brukar säga att det tar omkring tjugofem minuter för hjärnan att återfå fokus efter ett avbrott. You do the math – med tanke på hur ofta vi blir störda måste hjärnan lägga en stor del av dagen på att ständigt behöva starta om.

Vad får det här för konsekvenser?

– De ständiga störningarna är en stark bidragande orsak till stress. Man kan jämföra med att hoppa jämfota fram i stället för att gå som vanligt. Det funkar ju, men är väldigt tröttsamt. Hjärnan kan bara göra en sak i taget, men när den tvingas multitaska hoppar den mellan uppgifter. Man kan likna det vid att hjärnan hoppar jämfota, det är onödigt energikrävande och gör därför att vi blir trötta och stressade. Multitasking kan göra att vi presterar dugligt för stunden om uppgiften inte är för svår, men på sikt ger vi hjärnan dåliga prestationsförutsättningar som kan bidra till stressrelaterade sjukdomar och psykisk ohälsa.

Studier har visat att bara två procent av befolkningen klarar av att multitaska, berättar Katarina Gospic.

– Det roligaste är att de som tror att de är jättebra på multitasking snarare är de som är sämst. Sannolikhetsmässigt kan man utgå från att man inte tillhör den pytteklicken som är duktiga på att göra flera saker samtidigt, eftersom vår hjärna inte är skapt så. Men som med allt annat så blir man bättre genom att öva. Du kan bli vassare på att hoppa jämfota, men det kommer fortfarande vara mer effektivt att gå som vanligt.

Hon slår ett slag för distansarbete, förutsatt att det finns förutsättningar till en bra arbetsplats i hemmet.

– Det finns stora globala studier som visar att de positiva effekterna av att jobba hemma är stora, framför allt för kvinnor som fortfarande tar större ansvar än män för barn och hushåll. Man ser en tydlig förbättring i worklife balance, såväl som ökade möjligheter till koncentration. Jämfört med öppna kontorslandskap, där man i studier sett att prestationen kan minska med upp till 66 procent, är hemmet en optimal plats för just fokusuppgifter. För vad är det som får oss att prestera? Lugn och ro. Det är inte rocket science.

Hur bör arbetsplatser anpassas för att ge hjärnan bästa möjliga förutsättningar?

– Möjlighet till tysta rum och zoner för fokusuppgifter. I stället för att som arbetsgivare bestämma att alla alltid ska vara på kontoret kan man tänka att arbetsuppgifterna får styra. Behöver jag sitta fokuserat kanske jag sitter hemma, eller i en tyst zon på jobbet, men behöver jag jobba tillsammans med kollegorna väljer jag kontorets öppnare delar. Trenden är att vi går mer mot det sociala kontoret där man träffas för att umgås, jobba med kreativa processer och vara tillsammans.

HR-chefen: ”Man är inte oengagerad för att man har svårt att fokusera”