11 februari, 2021

Forskare: Personal på Sis-hem borde prata mer om rädsla

Personal som arbetar med ungdomar på Sis-hem behöver mer stöd kring hur man pratar om rädsla på jobbet. Det säger forskaren Peter Andersson, som disputerar med en avhandling om våld mot behandlingsassistenter.

sis-hemwebb

I en ny avhandling vittnar behandlingsassistenter på Sis särskilda ungdomshem om hur det är att jobba i en miljö där våld förekommer.

PRISCILLA DU PREEZ/UNSPLASH

Hur påverkas man av att jobba med våld? Den frågan var utgångspunkten när Peter Andersson, forskare i socialt arbete vid Stockholms universitet, skulle skriva sin avhandling.

Han är socionom och legitimerad psykoterapeut i grunden och har själv jobbat bland annat som avdelningsföreståndare på ett särskilt ungdomshem.

– Personalen gör ett superjobb många gånger, de drar verkligen ett stort lass. Som behandlingsassistent är du med ungdomarna under dygnets alla timmar. Jag blev nyfiken på hur det är för personalen, och sedan blev det snävare mot just våld. Hur tänker en behandlingsassistent kring våld? Vad är våld för dem? Jag har haft en väldigt öppen ingång – deras berättelser blir mitt material, säger Peter Andersson.

Tre former av våld

I en rapport från Sis, som släpptes i september i fjol, lyfte flera anställda fram eskalerande hot och våld som en risk som behöver tas på allvar.

En del av personalen i Peter Anderssons avhandling vittnar om att våld sker nästan varje dag. Andra säger att det sker mer sällan. Tre former av våld träder fram: psykiskt våld, materiellt våld och fysiskt våld.

– Den största delen vittnar om någon form av psykiskt våld, som hot och kränkningar. Det materiella våldet kan vara att någon av ungdomarna slår sönder inredning i sitt rum. Det finns också beskrivningar av fysiskt våld, men det är inte lika vanligt, säger Peter Andersson.

För att förstå våldet på institutionerna kan ett ”relationellt perspektiv” vara bra, enligt Peter Andersson. Det innebär att man tar hänsyn till kontexten, formen, intentionen och situationen vad gäller det utövade våldet.

Undviker att visa rädsla

I avhandlingen beskrivs även hur personalen har tendenser att prata om våldet i en riktning – alltså att de blir utsatta av ungdomarna. Det är viktigt att snarare se på våldet som flerriktat, enligt forskaren.

Varför intervjuade ni då inte ungdomarna på Sis-hemmen?

– Vi diskuterade det, men kom fram till att det här skulle vara en personalstudie. Jag hoppas framgent kunna göra något bara utifrån ungdomarnas perspektiv.

Utifrån personalens berättelser tolkar Peter Andersson det som att en del undviker att visa vissa känslor på jobbet, så som rädsla.

– Det finns farhågor om att det skulle leda till något negativt, både i relation till sina kollegor men också till ungdomarna.

En av slutsatserna är att personalen behöver mer stöd.

– Jag tror att man behöver börja prata mer om hur man förhåller sig till de här sakerna, och att själv exempelvis kunna tala om sin rädsla, säger Peter Andersson.

Sis: ”Känner sig otrygga”

Sis svarar i ett mejl till Akademikern att all klientnära personal inom Sis erbjuds utbildning i konflikthantering varje år.

”Personalen får också träna dessa färdigheter praktiskt flera gånger under året och har då möjlighet att ta upp frågor som dykt upp i vardagen. Utöver det används också den egna arbetsgruppen som stöd. På vissa arbetsplatser kan andra stödinsatser utöver detta ges”, säger Sandra Larsson, psykolog hos Sis och ansvarig för metoden NPNL (No Power No Lose).

Håller ni med om att mer stöd behövs?

”Ja, stödet kan säkert behöva förstärkas på vissa ställen. Till exempel i form av professionell yrkeshandledning med hjälp av en extern handledare eller kollegial handledning under välstrukturerade former.”

I avhandlingen beskrivs våldet ibland av personalen som enkelriktat. Vad är er bild av det?

”Sis personal känner sig många gånger otrygga i sitt arbete till följd av risken för hot och våld. Det är möjligt att de beskrivningar som Peter Andersson tagit del av speglar denna otrygghet. Oavsett är myndigheten medveten om att Sis ungdomar och klienter ser det som våld exempelvis när personalen genomför en avskiljning inom ramen för SiS särskilda befogenheter. Vi kan bli bättre på att förmedla detta till vår personal för att öka förståelsen för våra ungdomar.”

I slutet av januari infördes en ny säkerhetsnivå på Sis. Regeringen har även avsatt hundra kronor miljoner årligen på att höja säkerheten på hemmen efter protester från bland annat facket.

Läs mer >> Säkerheten höjs på Sis-ungdomshem

Läs mer >> Efter protesterna: Mer pengar till säkerhet på Sis-hem

Läs mer >> Stora brister i säkerheten på ungdomshem

Foto på Peter Andersson: Rickard Kihlström

Klara Stefansson

Senaste nytt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.

Senaste nytt

Siffersatt avtal i hamn – 3,3 procent i löneökning

AVTAL Nytt kollektivavtal är klart och garantera...
28 mars, 2024

Prognos: Bristen på präster och socionomer består

BEMANNING Socionomer, präster och diakoner kommer at...
28 mars, 2024

Stöd ska hjälpa kommuner att stoppa felaktiga utbeta...

VÄLFÄRDSBROTT SKR tagit fram ett stödmaterial som ska hj...
27 mars, 2024

Socionomutbildningen ses över – ”Studenterna b...

UTBILDNING Beskedet att socionomutbildningen ska ses ...
26 mars, 2024


Läs även

Så kan kollegor förebygga sexköp

ARBETSMILJÖ Sexköpare oroar sig ofta för de sociala ko...
11 mars, 2024

Socialtjänsten: Oro för ökat tryck på unga tjejer i ...

SOCIALT ARBETE Ökat tryck på unga kvinnor som har erfaren...
6 mars, 2024

Förhandlar i eget namn – för medlemmarnas skull

FACKLIGT Lokalföreningen i Göteborgs stad har lämna...
29 februari, 2024

Stort tryck på lön i årets avtalsrörelse

KOLLEKTIVAVTAL Reallöneökningar och karriärvägar viktigas...
26 februari, 2024