Förbundet: Legitimation­en viktigast

– Det här är en svår fråga, men att låta frågan om legitimation för skolkuratorer flyga all världens väg är inte ett alternativ, säger Heike Erkers, förbundsordförande.

För att jobba som kurator i vården krävs legitimation som hälso- och sjukvårdskurator, men för skolkuratorer finns inget krav på legitimation. Regeringens utredare föreslår nu att kravet på legitimation för hälso- och sjukvårdskurator även ställs på skolkuratorer. Men för att gå den utbildningen krävs socionomutbildning. Detta gör att alla de skolkuratorer som är beteendevetare inte skulle kunna få en legitimation. ”En sådan avgränsning riskerar att exkludera yrkesgrupper med hög relevans för uppdraget”, skriver skolkuratorer i ett eget remissvar till regeringen.

Akademikerförbundet SSR var inte remissinstans, men har skickat in svar ändå. Som det förbund som företräder skolkuratorer borde de ha varit med i arbetet med utredningen och även stå på listan över remissinstanser, konstaterar förbundet.

– När det gäller mycket av det som föreslås i utredningen hade vi satt ner foten, säger Heike Erkers.

I sitt svar konstaterar förbundet att legitimationsfrågan är viktig. Det är också en fråga som förbundet har drivit länge. Och även om legitimationen för hälso- och sjukvårdskurator inte är att föredra i skolan väljer de att inte säga nej helt och hållet. Risken är då att frågan om legitimation dör helt, bedömer förbundet.

I alla legitimationsyrken följer legitimationen en speciell utbildning och leder till ett specifikt yrke. Och för skolkuratorer skulle kravet vara socionomutbildning eller motsvarande.

Kräver övergångsregler

För de skolkuratorer som är beteendevetare trycker Akademikerförbundet SSR på att det måste finnas övergångsregler, något som regeringens utredare inte föreslår.

– Generösa övergångsregler är superviktigt. Vi står bakom att det ska säkerställas att yrkeserfarna skolkuratorer blir kvar och att det införs övergångsregler, säger Heike Erkers.

Utan övergångsregler skulle många skolor står utan kuratorer när lagen träder i kraft, skriver förbundet i sitt remissvar och slår fast att de stora förlorarna skulle vara eleverna. ”Ska dagens skolkuratorer behöva ta tjänstledigt eller studera på arbetstid? Vem ska göra jobbet när landets alla skolkuratorer studerar? Frågorna är flera.”

– Det finns många brister i utredningen. Det är väldigt tydligt att man har hanterat framför allt frågan om legitimation mot slutet av utredningstiden och att tiden inte har räckt. Det är svårt att tolka det på annat sätt, säger Fredrik Hjulström, socialpolitisk chef på förbundet.

Dagens skolkuratorer med beteendevetarbakgrund behövs alltså fortsatt på landets skolor, enligt förbundet.

– Skolan och elevhälsan behöver deras kompetens. Men för den framtida skolkuratorn kommer kravet vara socionom eller motsvarande, säger Heike Erkers.

Det är inte självklart att beteendevetarutbildning är tillräcklig för att arbeta som skolkurator, enligt förbundet.

– Beteendevetarutbildningen kan se väldigt olika ut, det finns inga nationella examensmål i dag. Sannolikt finns det beteendevetare som absolut har rätt kompetens, men det finns också de som inte har det, säger Fredrik Hjulström.

Därför är det också viktigt att det inte bara är socionomexamen som ska ge tillträde till legitimation, utan även ”motsvarande”, enligt förbundet. De skriver i sitt remissvar att de krav som gäller för barn- och ungdomsvården inom socialtjänsten, ”socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå”, borde vara rimligt även för skolkuratorer.

– Det finns inget krav på att endast socionomer ska hantera barn- och ungdomsvården. Då blir det märkligt att kräva det för skolkuratorer, säger Fredrik Hjulström.

Förståelse för frustrationen

Beteendevetare som är medlemmar i Akademikerförbundet SSR har efterfrågat att förbundet ska stå upp för dem i sitt remissvar.

Gör ni det?

– Ja, vi spikar fast kravet på övergångsreglering, vi ser att den här gruppen är viktig för skolan och för eleverna, säger Heike Erkers.

– Men legitimationsfrågan är en stor fråga för förbundet. Vi behöver ta de här vägarna, men det innebär inte att den här gruppen inte behövs. De gör ett bra jobb och de ska vara kvar.

Heike Erkers, som själv är beteendevetare i grunden, har förståelse för frustrationen som många beteendevetare känner.

– Jag har förstått att man tycker att vi inte står upp för beteendevetare. Jag förstår att man inte känner sig sedd. Det största problemet vi har är att man inte anställer beteendevetare som man gör i många andra länder. Jag tycker att det är en yrkesinriktning som är osynlig. Men när det handlar om patientsäkerhet i vården eller säkerhet för elever då behöver vi stå upp för att det ska finnas ett legitimationskrav.

För de skolkuratorer som har beteendevetarutbildning är det bästa rådet att än så länge sitta still i båten, säger Fredrik Hjulström.

– Med största sannolikhet kan man vara trygg i att man kommer att vara kvar. Jag kan verkligen inte se den regering som inte inför övergångsbestämmelser, i så fall skapar man kaos.

Hela svaret från Akademikerförbundet finns att läsa här.