Facklig kritik mot nya a-kassan

Från och med 1 oktober 2025 träder stora förändringar i arbetslöshetskassan i kraft. Det innebär bland annat att ersättningen baseras på vad man har tjänat de tolv månaderna före sin arbetslöshet och hur länge man varit med i a-kassan. Dessutom ansöker man om och får ersättningen utbetalad månadsvis.

Nivån i a-kassan höjs under första perioden, för att sedan trappas ner snabbare än tidigare.

Akademikerförbundet SSR är kritiskt till flera delar i nya a-kassesystemet.

– Vår viktigaste fråga är att taket på a-kassan ska höjas rejält och indexeras för att bli en effektiv inkomstbortfallsförsäkring, men detta lyser helt med sin frånvaro när a-kassan nu görs om, säger Simon Vinge, chefsekonom på förbundet.

Finns det några fördelar?

– Positivt är att fler kommer att kvalificera sig för ersättning från a-kassan snabbare. Arbetssökande slipper skicka in arbetsgivarintyg då inkomstuppgifter hämtas direkt från Skatteverket, vilket skapar en smidigare process. Detta minskar handläggningstiden och ger snabbare beslut om ersättning.

Han flaggar dock för att förändringarna kan ha konsekvenser på flera plan, för både föräldrar och barn, och även för den fackliga inkomstförsäkringen.

– Jag är skeptisk till att man plockar bort de 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har rätt till. Det är en politik som riskerar att öka barnfattigdomen. Väldigt anmärkningsvärt.

Förändringarna med slopade extradagar för föräldrar riskerar även att fördjupa matchningsproblemen på arbetsmarknaden, menar han.

– Ska Sverige klara kompetensförsörjningen måste människor ha möjlighet att flytta sig dit jobben finns. För att det ska bli bra måste försörjningen tryggas under omställningen. Det kan inte ställas orimliga krav på en barnfamilj som ska flytta långt. I dag har vi en ohållbar situation där kompetens inte nyttjas fullt ut – akademiker som kör buss eller andra jobb som inte matchar utbildningsnivån. Det är slöseri.

Även fackförbundens inkomstförsäkring påverkas av de förändrade reglerna, alltså den del av ersättningen som vissa fackförbund erbjuder vid arbetslöshet. Med de nya reglerna förbjuds facken att kompensera när a-kassan trappas ner, vilket gör att avtrappningen blir mer kännbar för den som är arbetslös.

– Den fackliga inkomstförsäkringen höjer i dag upp så att man har 80 procent av sin lön under en längre del av arbetslöshetsperioden. De nya reglerna för a-kassan förbjuder oss att toppa upp, vilket innebär att inkomstförsäkringen måste trappa av i samma takt som a-kassan. Det gör inkomstförsäkringen svagare och sämre.