Facket huvudfiende för växande partier i EU-parlamentet

Skräckscenarierna uteblev i EU-valet 2024 – den massiva framgången för den antifackliga ytterhögern som förutspåddes blev inte verklighet.

– Den går framåt, och att den får ökad makt är oroväckande när kommissionen ska förhandla om lagförslag. Man ska komma ihåg att facket är en huvudfiende för många av de här partierna. Men samtidigt har Ursula von der Leyen lyckats behålla sitt stöd, så på kort sikt kanske det inte får så stora konsekvenser som vi var oroliga för, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR.

Han sammanfattar situationen som ”business as usual – men lite stökigare.” Von der Leyen fick stöd av parlamentet, men kommer att ha betydligt större problem med regeringscheferna i europeiska rådet.

– Hon har en pågående konflikt med den italienska premiärministern Giorgia Meloni, och att Viktor Orbáns allt mer auktoritära Ungern förblir ett öppet sår. Samtidigt är Macron och Schultz försvagade efter usla valresultat.

Detta skapar en lätt oro inför en mandatperiod då flera stora frågor står för dörren, inte minst relaterat till kriget i Ukraina.

– En annan viktig fråga gäller ekonomin. Europa har tagit på sig väldigt mycket kostnader de sista åren, och hanterat det bland annat med hjälp av återhämtningsfonden Recovery and Resilience Facility. Den löper dock ut, och mycket deg ska in.

Simon Vinge tror att vi kommer att få en gemensam upplåning, i form av EU-obligationer.

– Just nu lånar ju alla länder enskilt, förutom genom återhämtningsfonden, men jag tror att det kommer att behövas att man gör gemensam sak av det. Och det välkomnar vi från Akademikerförbundet SSR. EU behöver mer finanspolitik.

Exakt hur valresultatet kommer att påverka lagstiftningen kring arbetsmarknadspolitiken är svårt att säga, enligt Simon Vinge. Han gissar dock att vi inte kommer att se några omvälvande förändringar. För det första är parlamentets makt begränsad – det är i kommissionen de viktiga besluten tas.

För det andra är viktiga direktiv redan klubbade, och det ska mycket till för att de ska rivas upp. Ett sådant direktiv gäller minimilöner på europeisk nivå.

De svenska fackförbunden har varit kritiska till det, eftersom det, trots de goda avsikterna, riskerar att ingripa i den svenska arbetsmarknadsmodellen genom att påverka innehållet i kollektivavtal, där lönevillkoren återfinns.

– De här direktiven kommer att bli av, vad jag förstår, men exakt vad det innebär för oss är fortfarande osäkert. Man har utlovat undantag, men risken är att vi får domar från EU-domstolen som ändå blir ett problem för vår arbetsmarknadsmodell.