Sedan Michaela Wissing blev färdigutbildad ekonom har tanken på ett engagemang inom Akademikerförbundet SSR alltid funnits där. Hon får ofta höra att hon har en ”facklig utstrålning” – kanske för att hon vågar säga ifrån och påtala missförhållanden.
– Jag har inga problem att argumentera, även med chefer. Jag är också intresserad av arbetsmiljöfrågor och rättigheter på jobbet. Så ja – jag skulle jättegärna vilja hjälpa till, men vet inte riktigt hur.
Det som hållit henne tillbaka är hennes snabbföränderliga och lätt fragmentariska arbetsliv. Hon har haft kortare anställningar, bytt bransch flera gånger och arbetat som konsult
– Det har varit ett år här, ett halvår där, en sväng till Norge och sedan tillbaka till Stockholm igen. Det har gjort att det inte har känts meningsfullt att gå med i en lokalförening, säger hon.
I dag jobbar Michaela Wissing på Petzl Nordic, som säljer säkerhetsutrustning för klättrare och höghöjdsarbetare. Vi träffas på huvudkontoret i Kista, dit hon först kom som konsult men där hon numera är anställd på kundtjänst med ett särskilt logistikuppdrag.
Michaela Wissing är kundtjänstrepresentant/ansvarig för logistikprojekt. Foto: Hampus Lundin
Så med de lite stabilare förhållandena – är det nu äntligen dags för där fackliga arbetet? Nja. Hon ser fortfarande många hinder.
– Jag är den enda på företaget som är med i Akademikerförbundet SSR. Jag kanske kunde kanske starta en lokalförening för mig själv, men jag vet inte om det är möjligt. Och jag har svårt att se vad det i så fall skulle ge.
LÄR MER: Så funkar distriktsföreningarna – öppna för alla
Hon undrar också om hon får gå fackets utbildningar, trots att hon är ensam SSR-medlem på arbetsplatsen.
– Jag har funderat på att försöka engagera några kollegor, men då blir det genast komplicerat. Många saknar akademisk utbildning eller har roller som inte riktigt passar in i förbundet. Kan man starta en förening ihop med någon som är med i ett annat fack, som Unionen? Det är så många frågetecken…
Ytterligare ett problem är att endast nio av huvudkontorets 18 medarbetare är stationerade här, medan resten finns runtom i Sverige eller i grannländer som Norge, Danmark och Finland.
– Kan kollegor i Halmstad vara med i en förening här i Kista? Och hur blir det med dem som jobbar i andra länder, med andra lönestrukturer och semestervillkor?
Michaela Wissing vill inte behöva byta förbund för ett fackligt engagemang. Hon trivs väldigt bra i Akademikerförbundet SSR, och har fått ovärderlig hjälp flera gånger tidigare, särskilt i svåra arbetsmiljösituationer.
Dessutom skulle det nog inte hjälpa henne, konstaterar hon. De problem som hon brottas med är inte unika för Akademikerförbundet SSR, utan för fackförbundens struktur mer generellt.
– Det är otroligt mycket fokus på en modell som är 150 år gammal: tusentals anställda på ett och samma kontor, med gemensamma chefer och samma frågor. Vad hände med gig-ekonomin?
En lösning om man är ensam i sitt förbund på arbetsplatsen är att bli arbetsplatsombud. Foto: Hampus Lundin
Helena Hansson, ombudsman på Akademikerförbundet SSR, känner igen problembilden. Fackförbunden har inte fullt ut hängt med i den ökande fragmentiseringen av arbetslivet, menar hon.
I Michaela Wissings situation finns det dock goda möjligheter till engagemang. Att starta en lokalförening på egen hand är inte möjligt – det krävs flera medlemmar – men hon skulle kunna bli arbetsplatsombud, förutsatt att hon utses av förbundet centralt. Som arbetsplatsombud fungerar hon som en länk mellan arbetsgivaren, förbundet och de anställda på arbetsplatsen.
– Så snart hon har meddelat arbetsgivaren och registrerats hos oss, träder flera rättigheter enligt medbestämmandelagen i kraft. Arbetsgivaren blir då skyldig att samverka med henne som fackligt förtroendevald i frågor som rör till exempel omorganisationer. Kort sagt får hon ett formellt mandat att företräda förbundet, säger Helena Hansson.
Som arbetsplatsombud har Michaela Wissing också tillgång till ett brett utbud av fackliga utbildningar – både i Akademikerförbundet SSR:s regi och via samarbetet med Sveriges Ingenjörer, understryker Helena Hansson.
Ett annat alternativ är att starta en så kallad akademikerförening. Det innebär att medlemmar från olika Sacoförbund på samma arbetsplats går samman i en gemensam förening.
– Den som är intresserad kan kontakta oss centralt, så gör vi en så kallad ”Saco-körning” för att ta reda på vilka medlemmar som finns på arbetsplatsen. Därefter får man kontakt med vår föreningsutvecklare inom privat sektor, som hjälper till med att starta upp och driva processen framåt. Vårt mål är långt många fler tvärfackliga akademikerföreningar i privata företag.
Akademikerföreningen får gärna samverka med andra fackförbund som finns representerade på arbetsplatsen, betonar hon.
– Vi är väldigt positiva till samarbete med andra fack, så länge vi tycker likadant. Min erfarenhet, både som central ombudsman och som lokalt fackligt aktiv, är att det är väldigt effektivt. Om man kan säga till arbetsgivaren: ”Både vi och Unionen anser att …”, väger det tyngre.
Michaela Wissing har alltså flera möjliga vägar in i ett fackligt engagemang. Samtidigt har hon en viktig poäng i sin bredare spaning om fackföreningarnas ibland föråldrade struktur, menar Helena Hansson:
– Hon har rätt, det är en utmaning för oss. Vi kommer att behöva hitta nya former. Akademikerföreningar är en bra lösning här och nu, men vi har mycket kvar att göra. Vi ser att arbetsmarknaden förändras snabbt och som fackförbund måste vi hänga med för att erbjuda relevant stöd.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
SACO
Sofia Rydgren Stale blir ny Saco-ordförande
Nu är det klart. Sofia Rydgren Stale valdes till ny ...
PORTRÄTT
Utredaren som har konsten som helande kraft
Mycket går på känsla och engagemanget har ett pris, ...
