En miljard i coronastöd kan ha gått till skattefinansierade välfärdsföretag

28,5 miljarder kronor har staten betalat i stöd för att korttidspermittera personal för att rädda företag under coronapandemin. En del av pengarna kan ha gått till företag som verkar på samma områden som kommuner och regioner.

Exakt hur mycket är hemligt. Tillväxtverket lämnar nämligen inte ut uppgifter om vilka företag som har tagit emot stöd för korttidsarbete.

Men tittar man närmare på siffrorna ser man att drygt en miljard kronor har gått till företag inom det som kallas ”vård och omsorg; sociala tjänster” där över 20 000 anställda har korttidspermitterats. Här finns företag som bedriver hälso- och sjukvård, vård och omsorg med boende och öppna sociala insatser. Exempelvis äldreboenden, hemtjänst, gruppbostäder och daglig verksamhet för äldre och funktionshindrade.

Medan privata företag alltså har fått över miljard kronor i stöd för att korttidspermittera under pandemin har kommuner och regioner inte fått någon del i det stödet. Så är nämligen reglerna, endast privata företag kan ta del av stödet. Och de kan alltså ta emot stödet även om verksamheten är skattefinansierad.

Är det här ett problem?

Finansminister Magdalena Andersson kan inte i nuläget svara på om och i så fall i vilken omfattning det är problematiskt.

– Det är en av de saker som vi behöver titta på när vi utvärderar det här stödet, säger hon när Akademikern träffar henne.

Situationen är liknande i utbildningssektorn. Över 300 miljoner kronor har betalats ut till fristående skolor, förskolor och gymnasieskolor och 5 818 personer i sektorn har korttidspermitterats. Ett stöd som alltså kommunala skolor inte har fått del av.

Det innebär också att stödet fördelas olika mellan olika kommuner och regioner. Det statliga stödet för korttidsarbete går till kommuner med många privata välfärdsföretag, medan kommuner som driver verksamheten i egen regi inte får någon del av det.

I våras, när pandemin var ett faktum och många företag varslade stora delar av sin personal fattade regeringen många beslut om ändrade regler och nya stöd. Tiden var kort och det behövde gå fort. Det sägs också vara anledningen till att det fortfarande är hemligt vilka företag som har tagit del av de närmare 30 miljarder kronor som har delats ut i stöd för korttidsarbete. Det byggde på en gammal lagstiftning som hängde med av bara farten.

Flera domstolsbeslut har slagit fast att Tillväxtverket har gjort rätt som inte har lämnat ut uppgifterna. Men regeringen ser över den lagstiftningen som ligger till grund för beslutet.

– Vi tog den lagstiftning som ligger, men vi ser över det och har goda förhoppningar att det ska gå att ändra på, säger Magdalena Andersson.

Även retroaktivt?

– Ja, vi ser om det är möjligt att göra det offentligt även retroaktivt.

När kan det bli klart?

– Jag hoppas att det blir om inte allt för lång tid.