Skolkuratorer i Stockholm vill, men har inte förutsättningar att arbeta förebyggande och främjande, på grund av brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Det framkom i en enkätundersökning gjord av Akademikerförbundet SSR:s lokalförening i Stockholm förra året.
Så vad har hänt sedan dess? Hinner kuratorer samverka med lärare i det förebyggande arbetet, ger rektorer rätt förutsättningar för att skolkuratorerna ska kunna göra sitt jobb och är elevhälsan integrerad i skolans utvecklingsarbete? Det görs små insatser, men inget helhetsgrepp tas, menar Anna Holmström, skolkurator och facklig representant på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.
– Skolorna står och stampar och kommer inte vidare till den nivå som lagändringen syftar till. Staden gör visserligen vissa små kliv mot att hjälpa skolorna att matcha de ställda kraven, men sett till de omfattande bristerna och bristernas karaktär är detta som att sätta plåster på ett brutet ben.
Anna Holmström
Redan 2010 kom en lagändring i skollagen som syftade till att vända perspektivet från elevvård till elevhälsa. Man skulle gå från ett åtgärdande till ett proaktivt uppdrag där elevhälsan främst ska arbeta främjande och förebyggande. Men det är lång väg kvar, menar Anna Holmström.
– Flera olika granskningar visar att skolorna har väldigt långt att gå innan man implementerat den tretton år gamla lagändringen. Hur detta får pågå år efter år, utan att något radikalt görs för att kvalitetssäkra elevhälsan är svårbegripligt.
Det som saknas, menar Anna Holmström, är en gemensam kunskapshöjning för hela skolan kring hur arbetet ska struktureras och systematiseras så att lagstiftningen med en elevhälsa som arbetar främst främjande och förebyggande tillsammans med pedagogerna kan uppnås.
– Det måste ske en bred kompetenshöjning så att elevhälsan, pedagoger och övrig personal vet hur man ska jobba i enlighet med lagstiftningen. Stockholms stad kan, som ett enkelt och kostnadseffektivt sätt, ta beslut om att alla skolor ska gå kursen ”Att höja skolans elevhälskompetens” som ges av Specialpedagogiska myndigheten, för att på så sätt kvalitetssäkra arbetet inom Stockholms stad.
Varför har inte det redan skett?
– Utbildningsförvaltningen har aldrig tagit ansvar för att utbilda skolan eller säkerställa att skolorna arbetar i enlighet med lagändringen. Det finns ingen systematisk uppföljning kring hur skolorna arbetar enligt lagar och riktlinjer. Anledningen till det tror jag är att det finns en kunskapslucka även hos utbildningsförvaltningen kring vad som egentligen ska följas upp och hur det ska gå till.
Det håller dock Lee Orberson, grundskoledirektör på Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, inte med om.
– Jag gör bedömningen att de 144 kommunala grundskolorna i Stockholm stad har ett kvalitativt elevhälsoarbete som uppfyller skollagens krav. Utbildningsförvaltningen har under flera år prioriterat elevhälsoarbetet med särskilt fokus på det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, säger han och fortsätter:
– Som en del av detta har utbildningsförvaltningen genomfört och kommer att genomföra ett stort antal insatser för att stärka och följa upp skolornas elevhälsoarbete. Detta innefattar bland annat utbildning för samtliga skolledningar för att stärka systematiken i elevhälsoarbetet.
Anna Holmström framhåller att det är viktigt att elevhälsan kan jobba både förebyggande och hälsofrämjande, och kunna stödja elever individuellt. Men för att kunna göra det måste det finnas ett tak för antalet elever per skolkurator, säger hon.
– Akademikerförbundet SSR bedömer 300 elever per kurator som rimligt för att kunna utföra ett främst främjande och förebyggande uppdrag. Men i Stockholms stad är det inte ovanligt med uppemot 1 000 elever per skolkurator, vilket är helt galet.
– En kraftigt underbemannad elevhälsa i kombination med bristande kunskap om hur det systematiskt främjande och förebyggande arbetet ska organiseras samt bristande styrning och stöd från huvudman är inget framgångsrecept.
Anna Holmström hoppas att den förstärkta lagstiftningen kring elevhälsans uppdrag, som börjar gälla den 2 juli i år, ska leda till att ett mer omfattande och strukturerat stöd till elevhälsan kommer på plats.
– Nu har man infört ett förtydligande av lagen där man samlar ihop elevhälsans krav och på ett tydligare och mer sammanhållet sätt formulerar vad som gäller kring elevhälsans arbete. Förhoppningsvis kan detta vara en signal till högre ort om att göra de satsningar som krävs.
