Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.
Några veckor har gått sedan den statliga utredningen Bättre förutsättningar för ökad trygghet och studiero presenterades. Innehållet går i linje med andra förslag som är under utredning. Det handlar om att bland annat göra det lättare att avvisa elever från sin utbildning och minska vårdnadshavares inflytande.
Vi är djupt oroade över den barnsyn som dominerar i samhället just nu. Vi skolkuratorer behöver stå stadigt för att hjälpa barn att få tillgång till sina rättigheter i en tid då straff och exkludering föreslås som åtgärder.
Från Sveriges skolkuratorers förening följer vi noga regeringens kommittédirektiv och i vilken riktning Sveriges skolor ska utvecklas. Många gånger är vi remissinstans i utredningar och ger expertutlåtanden som representanter för elevhälsan.
Det är ett specifikt perspektiv vi representerar, med utgångspunkt i rätten till lärande och utveckling. Många förslag som utreds är bra och nödvändiga för en kvalitativ skola. Men vi ser också förslag som utmanar barns rättigheter och förmedlar en barnsyn som varken går i linje med evidens eller barnkonventionen.
I extrema fall spelar det roll för vem som blir gärningsperson, men i de flesta fall kostar det i psykisk ohälsa, utanförskap och arbetslöshet.
Barn och unga lär sig bäst i en trygg miljö som känns begriplig, hanterbar och meningsfull. Vi vet att delaktighet och inflytande, inkludering och goda relationer är viktiga ingredienser för att åstadkomma en sådan skola. Trygga miljöer är inte bara viktiga för inlärning, utan också för att utveckla sociala färdigheter och bygga relationer.
Sammantaget förbereder vi barn och unga med alla de färdigheter som behövs för att bli en välfungerande och delaktig samhällsmedborgare. Åt andra hållet riskerar vi utanförskap och lidande för den enskilda eleven och ökad samhällsekonomisk kostnad när vi misslyckas med att inkludera elever i sociala sammanhang eller ge tillräckligt stöd för att nå godkända slutbetyg. I extrema fall spelar det roll för vem som blir gärningsperson, men i de flesta fall kostar det i psykisk ohälsa, utanförskap och arbetslöshet.
Menar vi allvar med att sätta in förebyggande insatser mot psykisk ohälsa måste vi satsa på barns rättigheter i skolan och börja efterleva barnkonventionen. Här spelar vi socionomer i skolan en avgörande roll för att se barns situation i ett större perspektiv och inte tappa barnets röst.
Med dagens politik ligger fokus på misslyckandet, vilket skapar nya misslyckanden.
Regeringens förslag tar inte tillräcklig hänsyn till orsakerna bakom barn och ungas svårigheter. I utredningen om trygghet och studiero rekommenderas i stället att stänga av elever under längre perioder och minska vårdnadshavares möjlighet att hjälpa sina barn att förbättra sin skolgång.
Vi är på väg att förstärka det som fungerar sämst och avveckla det som hjälper barn bäst. Det kan upplevas som en lösning att “plocka bort problemen” från klassrummen, men det vi gör är att plocka bort en av de viktigaste skyddsfaktorerna för ett välfungerande liv. Det sociala arbetet i skolan har med andra ord en oerhörd påverkan på hur övriga samhällsinsatser kommer behöva jobba.
Vi behöver en skolverksamhet som går i linje med barnkonventionen med tro på att barn vill och kan lyckas när de ges rätt stöd. Med dagens politik ligger fokus på misslyckandet, vilket skapar nya misslyckanden. Vi har inte råd att låta ett enda barn växa upp utan att klara skolan och därmed riskera utanförskap och arbetslöshet.
Alla barn har rätt till sin fulla skolgång och att bli sedd som en fullvärdig samhällsmedborgare. Vi fortsätter jobba aktivt för att se framtida regeringsförslag som möjliggör, inte försvårar, att lyckas i skolan.
Senaste nytt
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och läs om arbetsliv, lön, karriär och fackliga frågor – varje onsdag direkt i din inkorg.
Senaste nytt
ARBETSRÄTT
Allt fler medarbetare köps ut
Utköpen blir allt vanligare på arbetsmarknaden. En f...
