De vände utvecklingen – nu lockas ny personal till Sis-hemmet

I augusti i år fruktade en medarbetare på Bergsmansgården i Fjugesta för sitt liv när hon fick en stol kastad på sig samt upprepade slag i huvudet samtidigt som en ungdom höll fast personen i håret. Det är bara en av de senaste årets allvarliga incidenter på Sis-hemmet i Fjugesta väster om Örebro.

Personalen på Bergsmansgården bekräftar att arbetsmiljön har varit mycket eftersatt. Fram tills för ett år sedan anmäldes inga incidenter alls till Arbetsmiljöverket, skyddsombudet hölls utanför allt arbetsmiljöarbete och det saknades systematik.

– Arbetsmiljöarbetet har varit eftersatt, men vi har blivit bättre på att identifiera, utreda, anmäla och hantera incidenter, säger Moshe Sinita, tillförordnad institutionschef på Bergsmansgården sedan februari i år.

– Vi har satt i gång ett systematiskt arbetsmiljöarbete och har både extern och intern handledning av personalen nu.

Flera incidenter samlades ihop och anmäldes i efterhand till Arbetsmiljöverket.

Linda Eriksson är skyddsombud och har jobbat på Bergsmansgården i 16 år. Hon berättar om sin frustration när hon försökte vara delaktig i arbetsmiljöarbetet.

– När jag var ny som skyddsombud efterlyste jag stöd, men jag blev inte inkluderad. Jag släpptes inte in, säger hon.

– Det har funnits en stor okunskap i huset och det har inte funnits en fungerande skyddsverksamhet.

Hon tog hjälp av facket som konstaterade att skyddsombuden måste släppas in och vara en del av arbetsmiljöarbetet. Och sedan i våras har en stor förändring skett, berättar hon vidare, bland annat efter förändringar i ledningsgruppen.

– Nu finns en förståelse för att vi har olika roller, men jobbar mot samma mål. Nu är jag huvudskyddsombud och mitt jobb är inte att kritisera utan att vara en stödfunktion. Tidigare var ledningen rädd för att jag skulle granska vad de gjorde fel, säger Linda Eriksson.

Bristande arbetsmiljö på flera Sis-hem

De brister i arbetsmiljön som fanns på Bergsmansgården finns på flera håll inom Sis, berättar de. Enligt Moshe Sinita, som har jobbat på flera institutioner, handlar mycket om ledningen på varje Sis-hem.

– Det beror mångt och mycket på vilken kultur som finns på institutionen, vilken arbetskultur som sätts av institutionsledningen. Det är inte en självklarhet att arbetsgivaren och skyddsombuden jobbar hand i hand. Det kan jag vittna om.

Alla tre efterlyser stöd och riktlinjer från högsta ledningen på Sis. Ledningen på fler institutioner skulle behöva samarbeta mer med fackliga organisationer och skyddsombud i stället för att vara rädda för att släppa in dem.

– I dag jobbar vi tätt och har utbyte och hjälp av varandra. Hela den kulturen skulle behöva komma uppifrån och speglas ner på lokala institutioner, säger enhetschef Nathali Stålhammar.

Hur mår då personalen på Bergsmansgården i dag?

– Över lag skulle jag säga att personalgruppen mår bra just nu, säger Nathali Stålhammar.

– Många säger att det är stor skillnad på hur man fångas upp och hur man pratar och tar hand om varandra.

Efter stora incidenter erbjuds alla stöd, individuellt eller i grupp. Även de som inte är på jobbet utan kanske är hemma och blir oroliga av det som har hänt.

Bergsmansgården har nyligen även lyckats rekrytera tio nya ordinarie medarbetare och dessutom flera timanställda. Ryktet sprider sig om att personalen trivs, tror de, och då är det lättare att hitta ny personal.

Granskning: Hot och våld vardag för Sis-personal

Efterlyser ny lagstiftning

Men det finns fortfarande utmaningar. Och generellt är Sis som myndighet inte rustat för att ta emot den ökande kriminalitet vi ser bland unga i dag, konstaterar Moshe Sinita.

– Nej. Sis är inte rustat för den här typen av gängkriminella. I dag ser vi mer våld, grova hot och hur ungdomarna kan förverkliga sina hot, säger han.

Dessutom efterlyser representanterna för personalen på Bergsmansgården ny lagstiftning. Med stöd i barnkonventionen har ungdomarna rätt att använda mobiler och surfplattor och kan på så sätt ha fortsatt kontakt med de kriminella gäng som de behöver komma bort från. Eller som i fallet med en del av de flickor som placeras på Sis-hem:

– Flickorna säljer sig nakna på bilder. När de är inlåsta ska vi skydda dem från sig själva, men så får de en surfplatta enligt barnkonventionen, säger Linda Eriksson.

På så sätt kan alltså flickorna fortsätta sitt självskadebeteende inifrån sitt rum på Sis-hemmet.

– Det är svårt att begränsa, de har plattan inne på sitt rum. Där är lagstiftningen inte riktigt med. Det är en rättighet att ha tillgång till elektroniska hjälpmedel, men vi måste också ha rätten att skydda ungdomarna genom att kunna ta bort dessa, säger Nathali Stålhammar.

Lagstiftningen ses dock över när det gäller tillgången till elektroniska hjälpmedel på Sis-hemmen. I en statlig utredning som lämnades till regeringen i somras föreslås en skärpning i lagen som gör det möjligt att begränsa användandet av mobil eller surfplatta för unga som är dömda till sluten ungdomsvård. Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) meddelade på Socionomdagarna att regeringen kommer att lägga fram ett förslag till lagändring under nästa år.