Bris: ”Psykisk ohälsa bland barn måste få högsta prioritet i samhället”

Bris har i sommar haft fler stödjande kontakter med barn än någonsin, 28 procent fler än samma period 2023. Nästan hälften av samtalen, 43 procent, har handlat om psykisk ohälsa.

– Det finns alltid ett stort behov, kön för att prata med Bris är konstant. I sommar har vi bemannat upp extra och har tidigare i år öppnat en ny stödkanal, anonyma sms. Det som sticker ut är att i nästan hälften av samtalen finns psykisk ohälsa som kontaktorsak, berättar Marie Angsell, sakkunnig på Bris.

Orsakerna till den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga är flera, men på samhällsnivå är klyftorna i samhället en stark påverkansfaktor, menar hon.

– Fler barn lever i ekonomisk utsatthet nu än tidigare, den ekonomiska ojämlikheten ökar mellan grupper av barn. Vi ser även en ökad segregation med områden där många invånare känner sig utanför och lämnade av samhället.

Marie Angsell pekar på en fragmentiserad välfärd med bristande resurser, som får negativa konsekvenser för alla i samhället, men särskilt för de mest utsatta barnen.

– Den ekonomiska situationen för många kommuner och regioner är kärv, och det saknas resurser för att tillgodose vård, stöd och omsorg i den utsträckning som skulle behövas. Det är tydligt för oss på Bris att de barn som berättar om psykisk ohälsa ofta lever med social utsatthet i hemmet, och där blir socialtjänsten väldigt viktig. Det är centralt med samverkan mellan olika aktörer för att ge rätt insatser i relation till vad barnet behöver.

Vad behöver göras från samhällets sida för att vända utvecklingen?

– Politiska satsningar på alla nivåer. Kommuner och regioner måste göra barnkonsekvensanalyser när de sätter sina budgetar för att kunna prioritera på ett sätt som kommer barnen till gagn. Man måste komma överens om konkreta åtgärder i samhället där alla aktörer kan bidra, också civilsamhället. Tidiga upptäckter och tidiga insatser måste prioriteras, och man måste göra det i samverkan. För detta krävs mycket mer resurser än vad som finns i dag, det är ytterst den nationella politikens ansvar.

Marie Angsell berättar att barn också påverkas av samhällsskeenden, till exempel den ekonomiska krisen, krig i närområdet, hot om krig i Sverige, ökat tryck från digitala kanaler, en allt mer ansträngd situation i skolan, klimatförändringar och upplevelsen av att makthavare inte gör tillräckligt för att hejda utvecklingen.

– Många barn upplever att det känns obehagligt och osäkert i samhället.

Vad kan vuxna göra för att underlätta?

– Vårt uppdrag är att vara närvarande och stadiga vuxna som lyssnar, ger hopp om framtiden och visar att vi är kapabla att lösa de problem som finns, inte lämpa över det på barnen. Det är viktigt att finnas där och ta barnens upplevelser på allvar. Försök förmedla att det är vanligt att må dåligt men att det finns många vuxna som kan hjälpa. Du kan själv ringa Bris vuxentelefon eller ta kontakt med vården för att förmedla stöd och hjälp till barnet i din närhet.

Så möter du barnens oro för framtiden